Magbilder från V.18

V.18







V.18





V.18




V.18





Magbild





V.18




V.18
Min snygga gravid-pose =)

En äventyrlig dag!

Idag har varit en ganska händelserik dag. Klockan 4 i natt så gick jag pp för att kissa. När jag återvände till sängen så mådde jag jätteilla. William fick gå upp och göra "frukost" åt mig. Jag fick Cheerios med mjölk. Jag åt upp detoch drack lite vatten. Men usch så illa jag mådde. Satt på sängkanten med sopkorgen under mig. Men efter kanske en kvart eller halvtimme så bestämde jag mig för att lägga mig ner igen. Illamåendet hade blivit lite bättre i alla fall och jag hade inte spytt. Sen somna jag. William låg skavfötters med mig i min lilla säng hos mina föräldrar.

Jag vaknade igen runt 11:00 och 11:30. Sen gick jag upp, hoppa in i duschen och tvättade mig lite. Sen kissade jag i den lilla kisskoppen som jag skulle lämna in till barnmorskan. Måste ta ett urinprov efter att jag ätit penicillin.
Efter det så duscha jag lite snabbt igen. Sen åt jag en baguette med smör och ost.
William gick sedan ut med Olga och vi åkte efter det ner till lasarettet för att lämna mitt urinprov.

När jag skulle lämna över urinprovet hos barnmorskan så sa hon att jag skulle gjort det före halv 12 eftersom alla prover skickas iväg till Västerås då. Jag var där klockan 1. Det hade jag totalt missat. Jag fick en ny burk och ska lämna in prov igen på torsdag.

Efter det åkte jag coh William iväg lite överallt för att leta efter lunchställe. Men vi hamnade tillslut på Vallonen. Där träffade vi även på Linda och hennes mormor så vi satte oss där.
När vi varit där ett tag och ätit upp allt så började jag må jätteilla. Vi fick lov att gå. Sen åkte vi hem igen.

När jag precis kommit hem och just hunnit sätta mig vid datorn så skrev Larsson till mig på MSN. Hon ville att jag skulle hänga med henne på en promenad till stan, igen där jag nyss varit. Men jag ville gärna hänga på. Det är bara bra att jag får röra på mig och får frisk luft samtidigt. Bra att du gav mig en anledning till att gå ut Larsson!

Vi möttes utanför mig och vi gick tillsammans till Ica på stan för att hon skulle hämta ut ett "hemligt" paket.
Xena, hunden, var också med. Sen gick vi vidare. Vi gick även int till djuraffären. Vi hade det riktigt trevligt på vår promenix.
Vi började också att prata om hur alla, eller nästan alla, av våra vänner växt upp och bildat våra egna vägar och liv.

Dagens citat som kom ifrån mig: "Ja, jag är ju med barn och du har en dildo"

Haha ojojoj vad vi skratta åt det. Larsson hade nämligen en dildo i paketet som hon hämtat. Riktigt kul hade vi åt det där.
När vi stod utanför min port så ville hon se vad den hade för batterier. Men jag föreslog sen att vi skulle gå in istället. Jag hämta batterier med de passa inte. Så hon skulle få gå förbi affären och köpa istället.

Sen sa jag och Larsson hej då och jag följde med mamma och William till stan, Ica, igen. Men denna gång åkte vi bil. Sen så handla vi färdiga revbensspjäll. Sen åkte vi hem och åt upp dem.

Så denna dag har det hänt lite mer än vanligt. Men det har varit kul, speciellt mitt och Larssons dildoäventyr.


Elin Åberg

2009-02-23 En resa med Karin till Virsbo

Idag kom Karin och hämta mig i Fagersta efter att hon varit hos arbetsförmedlingen. Sen hoppa jag in i hennes vrålåk och så körde hon till Virsbo. Först stanna vi till på Statoil i Fagersta för att jag skulle köpa en Ramlösa.
Sen fortsatte vi vår lilla resa. karin hade nämligen frågat mig dagen innan ifall vi skulle åka till Virsbo och hälsa på Madde och bebisen. Det säger man ju inte nej till. Karin bor ju också i Virsbo så det var snällt att hon hämta upp mig när hon ändå var i Fagersta.

Vi hade det jättetrevligt i bilen. När vi kom fram sen till Madde så låg Lilly och sov. Men hundarna, Bella och Lexie, var pigga och katten, Maja, höll på med något mystiskt i köket. Vi hörde bara en massa prassel. Fast vi titta aldrig efter vad hon höll på med. Det var mycket bekvämare att sitta i soffan.

Lilly sov mestadels och jag, Karin och Madde hade jätteroliga samtalsämnen om allt möjligt. En rolig sa är att när Lilly börjar prata på eller göra ifrån sig ljud så börjar min bebis i magen att sparka. De kanske pratar med varandra, vem vet?
När Lilly tillslut vakna så fick jag hålla i henne en liten stund för Madde skulle göra mat å Lilly i köket. Värma ölite mjölk, eftersom hon äter från flaska.

Senare så gick vi alla ut på balkongen. Madde skulle röka. Sen såg vi på rådjuren som var i skogen mittemot. Madde fick för sig att försöka få ner den isiga snön som hängde från balkongtaket. Och tillslut så lyckades hon. Allt föll ner, från tredje våningen, högst upp, rakt ner på marken. "Dunk" hörde vi och alla börja skratta. Det lät verkligen högt. Som en bomb ungefär. Tur att ingen människa gick där nedanför.

Vi hade det i alla fall väldigt trevligt och vi borde kanske ses lite oftare än vad vi gör.

Karin skjutsa hem mig till Fagersta igen när det var kväll och mörkt ute. Vi hade en jätterolig bilresa.
När jag hoppade ut ur bilen så höll jag på att halka ihjäl mig. Men jag lyckades stå på benen i alla fall. Det var riktigt halt ute med andra ord.

Men jag gör gärna om det snart igen med tjejerna. Så fort vi får i ordning hemma hos oss efter flytten så får alla vänner gärna komma hem till mig också och hålla mig sällskap.



.

Lilly hemma hos Madde och Mats
Lilly sover med apan





 

Karin och Lilly
Karin och Lilly





 

Mamma-Madde med Baby-Lilly
Mamma-Madde och glada lilla söta baby-Lilly

2009-02-18 Tripp till Virsbo

Onsdagen den 18/2-09 åkte jag, William och mamma iväg till lilla Virsbo. Mamma skulle till Ingegerd och jag och William åkte istället till Madde och Mats. Vi lämnade av mamma hos Ingegerd först sen åkte vi vidare.
Vi hade det trevligt och vi satt och prata i flera timmar.
Jag fick hålla i deras lilla bebis Lilly samt mata henne med flaska. Hon är så söt.
Lilly är väl runt en månad gammal nu. Jag längtar jättemycket efter våran lilla bebis nu. Vill ha sommar, helst juli för då kommer vår lilla parvel ut.

Efter att vi varit hos Madde och Mats i några timmar så ringde jag mamma och fråga ifall hon också ville komma och se på bebisen. Hon ville det så Wille fick åka och hämta henne. Sen fick även mamma hålla i Lilly. Mamma blev överlycklig när hon fick hålla i en bebis.

Vi fick även träffa deras hundar. Två stycken. Väldigt pussvänliga och mycket energi har dem. Man får akta så de inte hoppar upp på en bara. Den ena gjorde det, Lexie, hon hoppa på magen men det var ingen fara med det, hon är ju inte så värst tung direkt.

Hur som helst så hade vi det trevligt och det var roligt att få komma och hälsa på. På kvällen åkte vi hem igen och jag var superhungrig. Min bebis sparka på i magen och ville ha mat. När vi kom hem sen så åt jag en hel skål med vindruvor. Usch vad jag mådde illa efter det sen. Efter det blev jag så otroligt trött så jag la mig ner och sov efter att ha druckit en juice.



Jag och Lilly
Jag och Lilly






William med Lilly
William och Lilly






Mamma och Lilly
Mamma och Lilly

Tabbe

Igår såg jag och pappa på Melodifestivalen deltävling 3. Mamma jobba och William höll på med lägenheterna och efter det duscha han. Så då blev det bara jag och pappa. Men i alla fall så sa pappa att jag skulle ringa och rösta på EMD, han tyckte den låten var bättre än Rigos, fast det tyckte jag också såklart.
Det var typ bara 19 sekunder kvar eller nåt sånt och jag blev jättestressad när jag skulle slå in numret.
Gissa vad Elin gjorde då? Jo hon slog in fel nummer.
Jag slog in Rigos nummer. När jag lyssna i luren så hörde jag hans röst och jag blev alldeles stel i kroppen. Jag fatta inte riktigt hur det hade gått till. Haha men så var det, jag slog in fel nummer och när min röst var registrerad så var röstningen avslutad. Jag våga inte berätta för pappa. Haha... Jag blev så rädd. Tänk om Rigo skulle vinna nu med bara en röst och den rösten var ifrån pappas telefon, som jag dessutom ringt in med. Jag blev lite nervös där för en stund faktiskt. Men sen så vann ju EMD i alla fall och då var det ju lugnt. Då berättade jag för pappa om min tabbe.
Fast han sa att det inte hade någon betydelse nu när EMD i alla fall lyckades komma vidare till Globen.

Jag berättade även för Wille om min tabbe. Han tyckte det var bra att jag röstat på Rigo eftersom de var tydligen kompisar, eller ja de känner varandra i alla fall. Haha och jag som skojat tidigare med pappa och sagt att bara för att han är latinamerikan i grund och botten så är han vän med Wille.
Allt det började med att pappa sa att alla latinamerikaner kanske röstar på honom, då sa jag att det skulle nog William göra. Fast vi höll mest på att skämta. Men sen så visade det sig att William visst det tyckte att han skulle vunnit, och jag hade rätt fast jag bara skämta.

Kanske var det så att jag kände Willes vilja undermedvetet och därför rösta jag på de som han ville istället för dem som jag ville? Haha ja det där kan man ju analysera djupare i om man vill, men det tänker inte jag göra.

Jag fick mig i alla fall ett äventyr denna kväll!

Elin Åberg

Spark

För ungefär två nätter sen så skulle jag sova, klockan var mellan 00:00 och 01:00, men när jag precis skulle somna så höll jag på att flyga av sängen. Helt plötsligt så sparkade bebisen jättehårt.
När man går in i det läget att man precis är på väg att somna så blir man ju rädd för minsta lilla ljud eller rörelse av andra. Sen kände jag på magen och då kom en till hård spark på vänster sida.
Det är så underbart att känna sin lilla bebis inne i magen och hur han/hon rör sig.

Idag antar jag att jag ska försöka plocka in saker i skåpen i den nya lägenheten. Måste få i ordning någon gång.
Sen blir det väl att se på melodifestivalen på kvällen.
Har massor med saker som jag inte behöver längre. Massa kläder och annat med. Funderar på att sälja i sommar på Oti när det är loppis.

Namn på brevinkast och glömska

Hyresvärden har klantat till sig. Jag och William bor ju i vår nya lägenhet tillsammans, och inte bara jag. Haha!
Jag höll på att skratta ihjäl mig när jag såg att bara mitt namn stod på dörren.
William blev apsur. Fast jag fick mig i alla fall ett gott skratt. Får väl se när han ändrar namnet.
Vi måste ju ringa och säga åt han att han gjort fel.

En annan sak som har hänt och som jag tycker är rolig är att jag har ju blivit så otroligt glömsk.
Jag glömmer ju allt.

Jag skulle sätta in mina kläder i den nya garderoben och då la jag ner nycklarna på golvet. Och när vi skulle gå så kom jag på att vi måste ha nycklarna med oss eftersom dörren gå i lås av sig själv när man stänger den.
Jag kom ihåg att jag lagt dem på golvet, men de var inte kvar där. Sen efter det så har jag inte den blekaste aning vart jag lagt dem. William blev såklart sur, men jag tyckte det var kul. Efter ett tag hitta mamma dem i en plastpåse som skulle kastas. Hahahaha! Hur i hela världen kan jag ha lagt dem i en plastpåse som skulle kastas?
Ja... det kommer nog förbli ett mysterium.


Endast mitt namn står på dörren in till min och Williams lägenhet. Vimsig hyresvärd vi har.

Mat + såld lägenhet

Idag gick åkte jag och hämta mat från lasarettet, vilket jag gjorde igår också efter att jag varit hos barnmorskan.
Men idag var det riktigt god mat. Pasta med ost och skinksås.
Jag köpte givetvis en matlåda åt William också. Jag fick plocka maten själv och salladen själv. Då får man ta hur mycket man vill. Det är bra.

Nu har jag helt plötsligt blivit jättehungrig hela tiden. Fick lov att gå upp mitt i natten för att äta och detsamma gällde nu på morgonen. Fick gå upp och äta och sen lägga mig och sova igen. Jag åt Cheerios med mjölk. Supergott.

I natt vaknade jag också och kände att magen var uppe, låg på rygg, och spänd. Jag kände på den och den var alldeles hård och stor. Haha jag undrar vad bebisen gjorde den tiden på dygnet. Jag har ju haft värk i magen de senaste dagarna så antagligen växer plutten där inne. Härligt.

Idag har jag också varit ute en kort sväng i skogen med William och Olga efter maten. Sen gick vi in på Servus för jag ville ha dricka, Loka, och Extra Drops tabletter för halsen när jag hostar. Då träffade vi på Larsson som stod i kassan.

En till sak som är värd att nämna är att igår fick jag och William vår lägenhet såld. Härligt. Äntligen. I sista sekunden i princip. Vi sålde den för endast 5000:- men åtminstone så fick vi pengar för den. Nu har vi råd att köpa en soffa i slutet av månaden. Det hurrar vi för.
Soffan kostar ju inte bara 5000:- utan snarare kanske 13 000:- men 5000:- är en bra bit på vägen, och Willes lön kommer att räcka till att köpa den tack vare dessa 5000:-

Får se vad jag hittar på resten utav denna dag. Kanske ska hålla på lite med flytten, bära ner kläder och hålla upp dörrar. Sånt som jag kan göra. De andra ska flytta in på måndag så vi måste ha flyttat ut nu innan helgen. Min syster skulle komma och städa våran sålda lägenhet. Hon är bra på det och dessutom får hon 500 kr för att hon gör det.

Idag ska kontraktet skrivas på. Skönt att det äntligen kom en seriös köpare som höll sitt ord.






Pasta med ost och skinksås + sallad
Dagens lunch

Besök hos barnmorskan

Idag (16/2-09) gick jag till barnmorskan eftersom jag ringt bett henne ta blodprov, stick i fingret, och blodtryck av/på mig. Jag har känt mig yr och trött därför ville jag se så att jag inte har för lågt blodtryck eller järnbrist. Men allting var bra hon tyckte bara att jag ska komma ut och röra på mig mer medan det är ljust ute. En halvtimme om dagen ska jag gå sa hon. Vilket jag absolut inte gjort. Men nu ska jag ta mig i kragen och göra det. Har blivit så lat efter min förkylning, som dock fortfarande inte är helt borta. Dock är det hostan som är jobbigast. Men det bästa receptet mot den är vatten.

2009-02-10

Idag ringde jag till barnmorskan och berättade att vi varit på ultraljud.
Jag fick en ny tid den 5 mars som jag ska till henne.
Jag berättade även om läkaren och att jag fått äta penicillin. Hon gick in på min journal och såg vad han skrivit.
Tydligen så var det så att jag fått pina i mig tabletter helt i onödan.
Tabletter som dessutom gör mig illamående. jag har haft ångest över att ta dem. Jag kan verkligen inte svälja tabletter.
Som tur är så ska jag ta den sista idag, sen är det över med det.

Sen ska jag till barnmorskan och ta ett kontrollurinprov istället för hos läkaren eftersom de är så slarviga.
Skulle till henne så tar de mig på allvar i alla fall.

Hostan är fortfarande kvar. Men snuvan börjar bli bättre och ingen feber har jag just nu heller.
Däremot så har jag fått huvudvärk. Antagligen på grund av att jag hostar så mycket.

Men hostan har ändå blivit lite bättre, den håller upp längre än tidigare. Jag får väl fortsätta dricka mycket vatten.


Elin Åberg

Ultraljud 2009-02-09

Igår (9/2-09) åkte jag och William till Västerås för att göra vårt första ultraljud. Klockan 10:15 skulle vi vara där.
Vi var faktiskt lite nervösa. Jag hade heller inte sovit bra.
När det började bli dags att gå ner till bilen så skulle ju såklart jag spy. Jag hostade så att jag spydde eftersom jag mådde illa. Jag stod i hallen och när spyorna kom upp så slängde jag för handen för munnen och sprang in på toaletten. Tyvärr så kunde jag inte hejda spyorna med handen, så allt hade flygit åt sidorna.
Hela jag var full i spyor. Håret, ansiktet och kläderna. Sen var hela golvet i hallen fullt med spyor plus väggen.
Vilken soppa. Jag fick ringa till William så fick han komma ner och hjälpa mig.
Han städade och jag fixade i ordning mig. Det var bråttom.
När vi äntligen kommit iväg så åt jag en piggelin i bilen, sen köpte William en godispåse med "bilar" i,
som jag satt och tugga på.

När det var dags för ultraljudet så fick jag ligga i en säng, sköterskan hällde kall gelé på min mage.
Vilken härlig känsla det var att få se sin lilla bebis. Så ofattbart och så underbart.
Jag kunde inte riktigt förstå vilken vacker varelse jag har i min mage. Jag bara log hela tiden.
Kunde inte sluta titta på skärmen.

Den lilla var så busig och bråkig. Ville inte alls samarbeta med sköterskan. Så otroligt mycket energi bebisen hade.
Vilket är skönt att se eftersom jag mått så dåligt hittills under graviditeten.
Bebisen sparkade och slogs med armarna och var inte alls nöjd. Men vem skulle vara det.
Först hostar mamma hela tiden och sen kommer en tant med en apparat och trycker på mig.

En häftig sak vi fick se var att bebisen tuggade. Sköterskan sa att bebisen var törstig och drack lite av fostervattnet.
Vi fick se hjärtat som pumpa. Sen hjärnan och allt. Allting såg så bra ut. Jag blev så glad.
Bebisen hade handen på ansiktet, precis som jag hade när jag var i mammas mage. Då fick jag en liten tår i ögat måste jag medge.

Det är så obeskrivligt att få se sitt barn. Så många känslor som är inblandade. Lycka är allt jag kan säga.

Elin Åberg




                                                                                  Vår lilla älskling i magen <3







                                    Här ser bebisen på oss <3

























                                                                                                                 Här är bebisen väldigt arg. Min lilla plutt <3

Kort promenix

Idag på eftermiddagen runt 17:00 så lyckades jag ta mig ut en sväng.
Har inte varit ute på jättelänge. Det var faktiskt skönt att ta frisk luft.
Jag lyckades gå ett varv runt Ringvägen. Haha!
Men det är ju en bra början.  Dessutom så kan jag ju inte överanstränga mig nu när jag inte är frisk än.
Får se om jag går ett till varv imorgon.

Har dock inte ätit mycket idag heller. Spydde i morse så jag har varit lite dålig sen dess.
Svårt att få i mig mat. Men jag ska nog lyckas tillaga något som jag kan stoppa i mig.


Elin Åberg

Graviditetsvecka 16

Jag är fortfarande sjuk. Har snuva, hostar och har feber. Jag har börjat ta nässpray Nasin nu så att jag ska kunna sova utan att vara täppt i näsan. Hostmedicin har jag också köpt, men jag kommer inte att dricka det eftersom läkaren, Arne Postonen, inte tyckte att jag skulle ta det. Bisolvon heter hostmedicinen som farmaceuten gav mig.

Eftersom jag har haft hosta i över två veckor så gick jag till läkaren så att han kunde lyssna på mina lungor. Jag fick ta urinprov, halsprov, blodprov (från fingret) och febertemp.

Det visade sig att jag hade 38,2 i feber. Dessutom hade jag mycket vita blodkroppar i urinen.

Läkaren skrev ut penicillin till mig, Selexid, som hjälper mot urinvägsinfektion och min hosta.

Jag blev helt förstörd och väldigt ledsen när han berättade att jag har urinvägsinfektion. Jag blev livrädd helt enkelt. Jag trodde att detta skulle vara mycket dåligt för barnet.

Nästa dag ringde jag till barnmorskan, Annika, och hon sa att min urinvägsinfektion inte skulle drabba barnet på några vis. Då blev jag lugn igen. Hela dagen före hade jag gråtit.

Läkaren visste dock inte ifall jag har urinvägsinfektion eller om det är något annat. Men ändå så får jag behandlig för urinvägsinfektion. Jag har ju svårt att svälja tabletter, men nu gör jag det med tvång för bebisens skull. Jag tar en glassklick på en tesked sen stoppar jag in tabletten och sen sväljer jag. Jättebra metod faktiskt.

Jag har märkt att jag fått mer huvudvärk och oftare än vad jag tidigare haft och sedan så är jag lite yr. Man jag är ju som sagt inte fulltfrisk. Men snart så är jag nog det. Jag ska se till så att jag blir det. Matlusten är också borta, men jag äter ändå eftersom just nu så är det inte jag som är i fokus utan min lilla bebis som ligger i min mage.

Läkaren sa också att det inte är så bra när jag hostar, att bebisen inte tycker om det eftersom det blir ett väldigt ljud i magen. Men jag kan dock inte hjälpa att jag hostar. Försöker dricka mycket vatten, eftersom han föreslog att jag skulle göra det istället för hostmedicin.

Jag har också haft ont i min vänstra äggstock och bak i ryggen. Kanske det beror på urinvägsinfektionen eller så är det så att bebisen växer och tar plats. Det hoppas i alla fall jag på. Ibland går det ner i vänster ben också så jag knappt kan stå på det.

William har smort på tigerbalsam på mitt bröst och ryggen, detta ska också hjälpa mot hostan. Förövrigt så har jag fått tillbaka min knöl på handen som jag haft när jag var mindre. Men den gör inte ont så det går att leva med. Ganglion tror jag det heter.

Nu hoppas jag bara på att vara frisk och kry tills ultraljudet som tas om fem dagar. Vi ska åka till Västerås och göra det. Illamåendet är inte lika jobbigt nu längre, det har minskat.


Tigerbalsamen som jag smort på mig, istället för att ta hostmedicin, var tydligen inte bra när man är gravid enligt farmaceuten på apoteket. Jag blev jätteorolig och ringde direkt till barnmorskan. Hon sa att det absolut inte är någon fara och att det inte är någon fara att ta hostmedicin heller. Ibland blir man lite galen på att alla säger olika. Men jag litar mest på barnmorskan faktiskt. Jag har känt att det stuckit till i underlivet och det kliar, vid urinröret. Beror nog på urinvägsinfektionen. Jag har varit ganska ledsen nu eftersom jag varit sjuk, men jag försöker hålla humöret uppe. Jag har nog inte haft jättejobbiga humörsvängningar, men däremot så har jag kunnat börja gråta om någon sagt något dumt eller opassande. Fula ord och svordomar låter som när man skrotar en bil numera i mina öron.


Bristningar har jag fått på låren och på rumpan. Ingenting på magen ännu. Jag ska verkligen börja motionera snart. Magen växer ju hela tiden och då måste både jag och barnet få frisk luft. Bebisen masseras av rörelserna när jag motionerar.

Det börjar bli väldigt jobbigt att bara sitta inomhus och inte ha någon att prata med. Mamma ligger hemma och är sjuk också. Hon har fått en förkylning. Så hon gör ingenting, ligger mest och sover bara. Jag har ätit två dagar nu hos Williams mamma eftersom hon erbjudit sig att laga mat nu när ingen annan kan. Jag kan heller inte laga mat eftersom jag blir illamående av lukten. Däremot så kan jag tillaga gröt, det luktar inte så mycket. Havregrynsgröt med linfrön i är bra. Jag har känt av rörelser i magen också. Min lilla bebis rör sig nog för fullt där inne i magen.

Graviditetsvecka 15

I vecka 15 + 3 dagar så mådde jag jättedåligt på morgonen. Åt frukost, flingor och mjölk, och efter det fick jag lov att springa in på toaletten och spy. Första gången på över en vecka.

Hostan har jag fortfarande kvar. Jag har börjat bli yr i huvudet och fått huvudvärk lite oftare.

Jag skulle verkligen behöva gå ut mer istället för att bara sitta inomhus och inte göra något.

Men när jag mår dåligt så vill jag bara vila. Snart ska vi flytta också så jag kommer att ha fullt upp med det, sen så ska jag försöka gå ut och gå mer i den friska luften har jag bestämt.

Dock måste jag ta något med mig att äta eftersom jag mår illa när jag är ute och går för länge.

Täppt i näsan har jag också blivit alltmer. Jag tappar hår väldigt lätt. Mitt hår är ganska risigt.

Det som också kan vara lite besvärligt är min tröga mage. Vilket gör otroligt ont.

Jag är väldigt känslig också. Jag tycker inte om när folk svär eller säger fula meningar, då tar jag illa upp. Ibland börjar jag gråta bara för att William skämtar om något olämpligt eller liknande. Jag har även köpt mina första mammakläder. Två par mjukisbyxor som går över magen och en tröja. Köpte på HM i Västerås. Mina vanliga kläder kan jag knappt ha längre eftersom de spänner för mycket i magen, vilket är obekvämt.

Ibland saknar jag träningen, men har ingen ork. Vill inte överdriva. Bebisen måste ju må bra. Jag ska i alla fall börja promenera. Det är det bästa träningssättet för gravida.

Gymmet kommer jag att skippa. Skulle gärna vilja simma men mamma tycker det är en dålig idé, eftersom man kan få bakterier i underlivet då det är extra känsligt nu.

Graviditetsvecka 14

  

Nu har jag fått hosta, har huvudvärk, mår illa och är yr. Har inte mått så särskilt bra. Men jag hoppas att det går över snart. Försöker dricka och äta så mycket jag bara kan.

Den 22/1-09 kl: 10:15 var jag och William iväg till doktorn hos barnmorskorna. Eftersom jag hade lite frågor, bland annat om mina stickningar i underlivet. Det var en ganska gammal gubbe som undersökte mig. Han gjorde en gynekologiskundersökning. Det gjorde ganska ont faktiskt. Jag hade lite svamp men inget som behövde behandlas (mycket vanligt under graviditet). Allt annat såg bra ut.

Han tryckte på magen så hårt och djupt så jag blev jätterädd. Kunde ju knappt andas. Men han vet ju vad han håller på med. Allt var helt normalt sa han. Det lugnade ner mig väldigt mycket. Men hela dagen var jag öm i magen. Hostan var ingen fara sa doktorn. Många gravida är småförkylda under hela graviditeten. Jag brukar vara täppt i näsan på kvällarna, men mest på mornarna när jag vaknar.

Illamåendet har blivit lite bättre. Jag har inte spytt under hela vecka 14. Men jag har dock mått illa och fått kväljningar, men inte spytt.

Stickningarna i underlivet berodde förmodligen på att livmodern växer. Man har ju lite småkrämpor då och då.

Jag har även fått ont bak i ryggen, korsryggen. Det beror också på att min lilla bebis växer.

Tyvärr så består mina dagar mest utav att sitta hemma, framför antingen datorn eller tv:n.

Har inte varit ute så mycket. Just nu har jag ju en förkylning också så då vill jag vila.

Det tråkiga är att mina vänner inte vill umgås med mig lika mycket. Fast allt jag bryr mig om just nu är min lilla bebis som ligger i magen.

Jag är fortfarande väldigt känslig för kött och kan inte ens lukta på det.

När jag vaknat har jag också haft huvudvärk ibland. Kan bero på att jag dricker för lite på kvällarna innan jag går och lägger mig.

Ibland så känns det som att jag ska kissa på mig också. Eftersom bebisen växer och livmodern trycker på urinblåsan. Även om jag inte är kissnödig så känner jag på detta vis.

Många gånger måste jag ta in min mat och äta i mitt rum så att det inte ska lukta så mycket. Eftersom det oftast luktar mat i köket. Vilket gör mig illamående.

Graviditetsvecka 13

Illamåendet har börjat släppa lite nu. Men dock inte helt. Jag brukar ligga och smeka magen och ibland prata samt sjunga för magen och min lilla bebis som är där inne.

Bebisen kan ju känna mig och höra allt som jag hör nu.

Jag måste äta ganska ofta. Annars kommer illamåendet. Måste hålla koll på klockan. Sen är det bra om jag äter alldeles innan jag går till sängs. Då mår jag inte lika dåligt på morgonen.

Det värsta är när man spyr på morgonen utan att man varken ätit eller druckit något. Det enda som kommer upp då är gul-grön galla. Jag har haft ganska ont i magen nu också. Det är nog bebisen som växer. Bebisen ska ju växa med en väldig fart nu tills femte månaden. Sen börjar det en ny period, och då kommer bebisen att växa ännu mer. Det är mycket spännande att vara gravid och man känner sig speciell. Växtvärken sitter ungefär vid äggstockarna och ibland bak i ryggen. Ibland känner jag även att det sticker till eller trycker på i underlivet. Kan vara lite obehagligt. Men jag tror nog inte att det är någon fara. Barnmorskan sa att detta berodde på att livmodern växer. Men jag fick ändå läkartid tills torsdagen (22/1-09).

Annars så har jag väl spytt och mått dåligt. Men det är ändå bättre än tidigare.

Sura uppstötningar har jag haft ganska mycket utav också. Känns som att jag ska spy fast det bara kommer upp surluft i princip.

Jag har börjat känna av min lilla bebis nu. Jag känner att något rör sig inne i magen. Det känns helt fantastiskt.  Lite då och då känner jag av. Känns som att någon petar på mig fast inifrån. Jag längtar tills jag känner bebisen sparka riktigt mycket.

Graviditetsvecka 12

Nu är risktiden över (2/1-09). Bebisen har utvecklats till en individ och alla organ är i stort sätt på plats. Nu ska bebisen bara växa och utveckla sina organ lite mer. Men som sagt pusslet är ihop plockat. På onsdag (7/1-09, kl:17:00) ska jag och Wille till vår barnmorska Kristina.

Det enda jag vet som kommer att hända då är att hon ska ta blodprov på mig. Tycker dessvärre inte om att bli stucken i armen eftersom jag blir så yr och illamående efter att de tagit blod av mig. Men jag står nog ut med det. Besöket hos barnmorskan gick bra.

Tog blodprov, urinprov, blodtryck och vikt. Hade gått ner lite i vikt men ingen fara med det. Det beror antagligen på att jag spyr mycket och att jag inte kan äta så mycket mat.

Alla värden var normala. Nu är även ultraljudet bokat. Det blir den 9/2-09.

Förövrigt så mår jag fortfarande dåligt lite då och då samt spyr.

Piggelin är inne just nu för mig. Äter en isglass nästan varje dag. Då får jag i mig vätska också. Vilket är mycket viktigt, så att man inte blir uttorkad.

Jag försöker tänka positivt, men ibland kan det dock förekomma en del negativa tankar. Kanske har jag för lite att göra om dagarna? Magen bara växer och växer i alla fall. Det är mycket positivt. Börjar synas ganska mycket på magen just nu. Den lilla kan ju höra mig och min omgivning också. Höga ljud är inte så bra, man ska ju inte göra bebisen orolig eller rädd där inne.

Graviditetsvecka 11

Då har det redan gått 11 veckor, snart tre månader. Känns bra. Då och då har man ju dock varit lite orolig för att något ska gå snett nu när man kommit så långt.

Illamåendet fortsätter, få ha assistenter (mamma, pappa eller Wille) som hjälper mig med att ta fram mat ur kylskåpet och ge mig saft. Helt tokig i svartvinbärssaft. Jag har köpt åksjuketabletter på apoteket, men har ändå inte tagit dem. Barnmorskan sa att jag kunde äta dem för att dämpa mitt illamående. Men istället så blir man ganska vimsig av dem. Så jag låter nog bli. Ska försöka att inte ta några mediciner alls under min graviditet.

Dock har jag spytt några gånger. Har redan köpt massor med bebiskläder, även skötbord och sängen är köpt. Lika bra att börja tidigt så man har råd med allt. Vi köper saker lite allt eftersom, alltså lite då och då, när det finns pengar över.

Jag är väldigt trött jämt. Tröttare än vad jag var i början. Kanske är för att bebisen växer så fort nu. Jag känner verkligen hur min lilla plutt växer inne i magen på mig. Känns ungefär som mensvärk. Ibland kan det även kännas bak i ryggen.

Jag har också börjat smeka min mage nu. Bebisen blir harmonisk och känner sig trygg när han/hon känner mammas smekningar. Snart så är det väl dags att börja köpa mammakläder också. Vill ta på mig jeans igen. Har hittills bara gått med mjukisbyxor eller leggings som underdel. Mina tröjor kan jag fortfarande ha. I alla fall de som är töjbara.

Graviditetsvecka 10

Nu är fostret 9 cm och väger ca 14 gram. Fostret ser redan ut som en människa.

Det syns redan på magen att jag är gravid. Den putar ut ganska mycket, som en liten kula.

Illamåendet har inte blivit nå bättre, och jag har fortfarande svårt för att äta. Däremot slinker godis lätt ner, även mineralvatten och svartvinbärssaft.

Från graviditetsvecka 9-10 kom min kompis från lumpen hit till mig i Fagersta. Patricia är ifrån Stockholm. Vi kunde dock inte göra så mycket eftersom jag är trött och illamående. Men hon förstod mig och vi hade ganska roligt ändå. Vi bakade knäck, chokladkola och saffransbullar. Men dock är saffran ett gift. Gravida kan äta, men inte överdrivet mycket. Jag åt en halv bulle, vågade inte äta mer än så.

Vi hade till och med en julfest då många av mina vänner kom på besök. Ännu vet ingen att jag är gravid, förutom William och Patricia såklart. Vi ska berätta om vår underbara lilla bebis på julafton.

Graviditetsvecka 9

Illamåendet är fortfarande kvar. Jag är ganska trött hela tiden och jag känner mig svag eftersom jag inte får i mig mycket mat. Kan inte laga maten själv för då mår jag illa. Kan endast äta vegetariskt. Jag gör inte så mycket om dagarna. Sitter mest hemma. Kan inte göra mycket heller, eftersom jag mår dåligt därmed har jag knappt någon ork. Men så fort jag mår bättre så ska jag ut och motionera.

Graviditetsvecka 8

Har spytt en gång denna torsdag 4/12-08, imorgon blir vår lilla bebis 8 veckor (två månader).

Jag har mått ganska illa. Ibland hela dagen, ibland på kvällen eller ibland på morgonen.

Det känns att bebisen växer då och då eftersom jag har lite liknande magvärk.

Nu gick jag till barnmorskan för andra gången. Jag ringde på grund av att jag hade lite ont i underlivet. Jag fick tid tills nästa dag. Barnmorskan prata lite med mig och sedan gjorde hon en gynekologisk undersökning. Allting såg bra ut. Det är en utav deras rutiner att göra det, så jag slapp det inte. Egentligen skulle jag ha gjort denna undersökning den 7/1-09 när det är dags för besök igen, men då slipper jag det då istället. Då ska de även ta ett blodprov av mig.

Graviditetsvecka 7

Ibland känner jag hur bebisen växer, eller rättare sagt livmodern, men också bebisen.

Det kan komma som hugg vid äggstockarna och ibland kan det kännas som mensvärk.

Det enda som är jobbigt är illamåendet. För då kan jag inte göra så mycket annat än att stanna hemma om dagarna. Jag mår illa bara jag tänker på mat och så fort jag känner matos.

En gång fick jag springa och spy runt 22:00. Jag hade endast kunna äta sallad under denna dag eftersom jag hade mått så illa. Så allt jag hade ätit kom upp. Fick ett sår i halsen också och därmed spydde jag lite blod. Detta trötta ut mig väldigt mycket så jag fick gå och försöka sova direkt efter.

Jag har väldigt svårt att äta. Det går väldigt långsamt att få i mig mat, just på grund av illamåendet. Ibland när jag ligger på sidan och sträcker mig så gör det väldigt ont vid äggstockarna ungefär. Detta beror nog på att livmodern har växt och blivit säkert redan lika stor som en apelsin. Ibland när jag nyser kan jag också känna av detta.

Det kan till och med vara svårt att dricka. Blodsockret sjunker också snabbt så jag måste äta lite men ofta. Hålla koll på klockan. För annars mår jag bara mer illa och sen blir det svårare att få i mig mat och vätska.

En annan sak som jag märkt är att jag måste gå på toaletten mycket oftare och kissa, har även fått mer flytningar. Det som kan vara ganska jobbigt är att jag är hård i magen. Den är alltså väldigt trög. Men detta beror nog på att tarmarna arbetar långsammare när man är gravid.

Sen kan jag ha en lite annorlunda smak i munnen, svårt att beskriva den.

Men jag äter i alla fall multivitamin och mineraltabletter varje dag så att jag är säker på att barnet får i sig som behövs, bland annat folsyra som är viktigt. Detta gör jag också på grund av mitt illamående, jag kan därför inte äta all nyttig mat som jag borde få i mig.

Jag tänker också väldigt mycket på vad jag stoppar i mig. Tillexempel så får jag inte äta mögelost, opastöriserade mjölkar eller ostar, kallrökt fisk, insjöfiskar etc.

Graviditetsvecka 6

Nu märks det verkligen att jag är gravid. Har redan fått en liten, liten kula. Jag mår väldigt dåligt. Ibland mår jag illa på morgonen, ibland på kvällen och ibland hela dagen.

Äter mariekex på morgonen innan jag går upp ur sängen, detta ska tydligen hjälpa.

Jag är trött hela tiden också, känner att jag inte har någon ork. Ibland sitter jag inne hela dagarna utan att gå ut och röra på mig. Men jag försöker så gott jag kan.

Ibland kan det bränna lite i benen också. Mina bröst gör ont. Eller ja, jag klarar ju av det, de ömmar, så det gör inte så värst ont. Men de har blivit mycket större. Bh:n fylls ju ut mycket bättre och det syns verkligen att jag har fått rejäla bröst.

Att brösten börjat ömma kände jag redan efter kanske en vecka. Det började på en gång.

Innan jag ens fått reda på att jag är gravid.  

Graviditetsvecka 5

Den 26 november gick jag och William till Bergslagssjukhuset i Fagersta. Vi skulle till barnmorskan för första gången. Spännande.

När vi träffa vår barnmorska så bemöttes vi väl. Vi fick fylla i papper inne i ett rum om alkohol. Sen prata vi lite och hon tog upp en massa uppgifter som hon skrev på datorn och registrerade om oss. Det visade sig att Kristina, barnmorskan, och William hade en hel del gemensamt. Bland annat att båda kom från Ecuador. Fast hon såg helt och hållet svensk ut och hade värsta Fagersta-dialekten. Men hon hade rest mycket visade det sig. Men det var trevligt att prata och jag kände mig väldigt lugn, ingen rädsla alls.

Redan nu har jag lyckats spy en gång, hatar att spy, men jag gör allt för min lilla bebis så det var det värt. Jag känner också att jag börjar må illa mer och mer och jag tål inte alls lukten av kött. Bara jag tänker på fläskfilé så får jag kväljningar, samma sak gäller köttfärslimpa.

Innan vi gick ifrån barnmorskemottagningen så tog hon ett stick i fingret på mig, för att se vilket värde jag har. 124 visade det sig. Hon sa att jag måste fortsätta äta vitamin och mineral tabletter som innehåller mycket järn. Men hon rekommenderade att jag kunde köpa vitamintabletterna Kvinna som är ännu bättre. Nästa gång vi ses är den 7 januari

Blandade saker som hänt eller ska hända!

Igår och idag så spydde jag efter att ha tagit mitt penicillin. Bebisen gillar verkligen inte penicillinet tror jag.
Jag börjar må jätteilla några minuter efter att jag tagit penicillinet. En tablett på morgonen och en på kvällen ska jag ta.
Jag är fortfarande förkyld också. Har nästan varit det i en månad snart. Riktigt jobbigt är det.

Nu till en annan sak. Igår så sa pappa till mig: "Om Olga inte slickar sig runt munnen när jag viftar med den här chokladbiten så får du 100 kronor."

Hon har alltid slickat sig runt munnen när han gjort så. Men denna gång gjorde hon inte det.
Han vifta flera gånger, men ingen utav gångerna så syndes hennes tunga.
Ibland är Olga i alla fall på min sida och min vän.
Riktigt roligt och bra sätt var det att vinna pengar på. I'm rich!

Saknar min William också. Han har åkt iväg på militärtjänst denna helg. Han kommer vara borta hela helgen i Enköping.
Han har blivit uppgraderad till sergeant nu också. Så då måste han åka på fler militärövningar än tidigare.

Idag börjar melodifestivalen också. Jag brukar alltid titta på det. Har ändå inget bättre för mig.

Ja justja! Förresten så har jag känt av den lilla inne i magen. Brukar känna hur bebisen rör på mig. Det känns lite konstigt faktiskt, eftersom jag inte kan kontrollera rörelserna.
Ultraljud nu på måndag också. Blir att åka till Västerås. Kommer bli jättespännande.

Elin Åberg

Aggression

I veckan var jag iväg till lasarettet i Fagersta för att prata med en läkare nu när jag hostat så länge.
Jag bad de lyssna på mina lungor. Men de tog en massa tester. Halsprov, blodprov och urinprov.
Sen sa läkaren till mig att jag hade bakterier i urinen och mycket vita blodkroppar, det tydde på en urinvägsinfektion.
Men han var dock inte säker. Men jag fick penicillin.

Jag kom hem och jag var helt upprörd och tårarna bara föll och jag kunde inte sluta gråta heller. Jag ringde till William och berättade allt. På läkaren lät det som att det är jättedåligt att ha urinvägsinfektion när man är gravid.
Jag hade 38,2 i feber också, visade det sig. Har dock ingen feber temp hemma, men de tog temp på lasarettet.

William förstod min förtvivlan och han sa att jag skulle ta bilen och åka och hämta honom på jobbet på en gång.
Jag grät hela vägen i bilen, men jag lyckades hålla mig på vägen i alla fall.

Jag har varit hemma och trott att jag har varit sjuk och att det kan påverka barnet.
Jag ringde till barnmorskan och hon sa att en urinvägsinfektion inte alls är farlig och att det är väldigt vanligt att gravida får det. Det kändes som en lättnad. Men jag var ändå ledsen. Kände mig så värdelös.

Idag, fredag, ringde jag till lasarettet igen för att ta reda på hur min urinodling gick, och ifell jag hade UVI eller inte.
Sköterskan sa att läkaren aldrig skickat iväg någon odling, fast han lovat, och att det inte tydde på några bakterier att jag hade UVI. Så förmodligen är jag helt frisk. Jag hade bara mycket vita blodkroppar, men det får man när man är gravid.
Men jag ska ändå fortsätta med medicinen eftersom jag påbörjat.

Jag blir så arg. Tänk att läkarna inte kan nåt nuförtiden. I alla fall inte i Fagersta. Har hänt flera gånger att de haft fel gällande mig. Har ätit förut tabletter mot UVI fast jag inte haft det när jag var mindre. Vad är det för sätt? Man förstör ju bara kroppen.

Jag blev så arg så jag brast ut i tårar. Jag har fokuserat på att bli frisk från någonting som jag aldrig ens haft.
Jag har varit rädd och orolig helt i onödan.
Jag är ju frisk, förutom min förkylning.

Inget att göra åt saken nu, bara att bita ihop och leva vidare. Medicinen ska ju i alla fall inte ha någon som helst inverkan på barnet.

Bebisen är också arg. Man får inte skrämma mamma sådär. Man liter ju på en läkare liksom.
Dumma läkare. De tror att de kan allt bara för att de bär en vit rock.

Nu är jag ledsen, arg och ja... alla känslorna kommer på en och samma gång. Jag är ju glad över att jag kanske inte har någon UVI. Men allt detta har fått mig att bli helt utmattad i kroppen.

Om två veckor, efter avslutad medicinering, ska jag tillbaka till lasarettet och ta ett nytt test, bara för att se.
Nu måste jag vila efter all negativ energi som omringat mig. Måste fokusera på allt det positiva istället.

Elin Åberg

Graviditetsvecka 4


Nu har det gått en månad. Efter att mensen blivit försenad i två veckor så gick jag till ungdomsmottagningen den 24 november och gjorde ett graviditetstest hos barnmorskan där.

Hon ställde lite frågor. Efter att vi pratat lite om situationen och så, och hur jag skulle göra om det var så att jag var gravid. Sen så gav hon mig resultatet.  

"Det här ser väldigt positivt ut" säger hon.

Åh vad glad jag blev. Men också chockad. Sen fick jag tårar i ögonen när hon sa: "Du kommer bli mamma i mitten av juli år 2009".

Jag berättade för William när han kom hem ifrån jobbet mellan 22:00 och 23:00.

Jag sa till William att det fanns en present som jag köpt, och att den ligger gömd inne i sovrummet. Han letade och letade men inget hitta han. Sen frågade han vart den egentligen var. Då sa jag här och höll mig på magen. Sen berättade jag att vi ska bli föräldrar i sommar.

Han blev nog också lite chokad, men samtidigt väldigt glad. Jag såg hur han fick tårar i ögonen när jag berättade för honom att han ska bli pappa i juli.

Vi lade oss ner i sängen och han bara kramade och smekte min mage.

"Vi ska bli föräldrar William" sa jag.

Vi kunde inte göra något annat än att skratta oss lyckliga. Nu kommer jag ha en fantastisk tid framför mig, och jag längtar tills jag ska bli mamma och få hålla i mitt barn. Nu börjar mitt liv på riktigt.

 

Förhoppningar krossade

Vilken omtumlande dag det har varit. Allt började med att jag for iväg till apoteket för att hämta ut hostmedicin och nässpray. Efter det ringde Wille och sa att mannen som skulle köpa lägenheten skulle komma och skriva på papper.
När han gått runt i lägenheten så sa han att han har flera ställen som han sska kolla på runtom i Fagersta.
Sen drog han. Han hade aldrig nämnt om något sånt på telefon. Då skulle han ha lägenheten på en gång.
Därför fick vi bråttom att flytta. Wille har ju packat ihop allt. Ojoj vad han har stressat med att fixa.
Wille fixade allt för gubben. Vi ska inte flytta först om två veckor, och han skulle ha lägenheten nu denna helg.
Vi gav gubben alla möjligheter, trots att det inte skulle bli bekvämt för oss.

Efter ett tag ringer han till Wille och säger: "Jag ska inte ha lägenheten!" Sen läggar han på.
Vad är det för sätt? Så beter man sig inte. Fatta vilka grymma och elaka människor det finns.
Jag och Wille har suttit och skrivit under papper hela dagen. Men till vilken nytta? Helt i onödan.
Jag blir så arg. Man beter sig inte som denna människa ens vågade göra.
Nu får vi inga pengar, nu får vi ingen belöning för mödan.
Lägenheten kommer troligtvis att falla till föreningen.
Jag trodde denna person var seriös.

Jag ringde till min syster och sa att lägenheten blir hennes, men då hade hon ångrat sig.
Vilken tur vi har va? Allt blir ju bara jobbigt.
Men hon skulle höra av sig imorgon. Får väl se vad hon säger.
Jag vill att hon ska flytta in där. Då har vi i alla fall rustat upp den för någon som åtminstone är värd det.

Jag irriterar mig förövringt på att denne mannens barn var sjuk. Feber och grejer. Tydligen väldigt sjuk.
Sen vågar han komma in i mitt hem och inte ens vara tacksam och sätta värde på det.
Jag hatar folk som är sjuka just nu. Jag vill ju inte bli smittad. Jag vill i alla fall inte bli värre sjuk än vad jag redan är.
Eller jag hatar dem inte, men jag håller mig helst borta ifrån dem.

Men nu är jag ledsen i alla fall. Mest är jag ledsen för att min kära Wille slitit som ett djur för att få ordning på allt.
Han hjälper alla andra, men ingen hjälper honom. Så är det alltid.
Finns det inga bra medmänniskor?

Man ska inte ge sig på en hormonellt rubbad gravid kvinna som dessutom har en rejäl förkylning.
Jag skulle ha hostat på han och snytit mig på hand tröja.

Jo förresten. På tal om apoteket som jag nämnt tidigare, så sa hon att jag måste ringa till doktorn och bli undersökt.
Hon på apoteket tyckte att jag har haft min förkylning så pass länge så att jag måste undersökas.
Så det inte är lunginflammation som slagit ut. Men det ska jag inte ha serru.
Hade det en gång när jag var liten. Ska inte ha det igen.
Men jag ringer till doktorn imorgon så får vi se. jag tror nog att allt kommer att bli bra efter att jag tagit hostmedicin.

Idag har jag dessutom haft jätte ont i äggstockarna, eller ja nere vid bäcken. Bebisen växer antagligen så bäcken påfrestas. Magen är ju ganska stor redan. Wille sa idag att jag har blivit en riktig tjockis nu.

Nu är jag helt slut, har tappat matlusten och har ingen aning om vad jag ska göra. Alla jobbar eftermiddag så jag sitter här ensam. Eller ja, jag har ju bebisen så helt ensam är jag ju aldrig.

Nu ska jag ta det lugnt och vila och försöka tänka positivt nu när allt vill vara så negativt hela tiden.
Så länge jag har William och bebisen så är jag lycklig.
Alla materiella ting mäter aldrig lycka, det är när man har varandra som man är lyckligast.
Spelar ingen roll om man har råd att köpa de senaste kläderna eller har det finaste huset.
Vem bryr sig? Lycka är att kunna ha någon att älska och bli älskad av.

Elin Åberg

Sjukling

Nu måste jag ta och göra något åt det här. Jag kan ju inte bara sitta hemma och hosta sönder mig.
Från början så hade jag bara hosta, men hostan blev värre och sen fick jag även snuva.
I morse var jag uppe redan vid 05:00, bara för att jag inte kunde sova pga min nästäppa och hosta.
Det här börjar gå mig på närverna.
Jag hostar iprincip tills jag spyr, så jobbigt har jag det. Sen så har jag ju även illamåendet pga graviditeten.
Mellan 1-2 idag så är det telefontid hos barnmorskorna, då ska jag ringa dit.
Jag måste ju få vård för min hosta och den här hemska förkylningen.
Jag vill ju vara frisk och göda min bebis med massa mat. Men nu har man ju tappat aptiten också.
Ibland hostar jag så det gör jätteont i magen.
Jag brukar inte vara den som tycker synd om mig själv, men nu gör jag faktiskt det.
Sömn är ju en annan sak som är jätteviktigt. Men ingen sömn får man.
Så fort jag lägger mig ner så kan jag inte andas. Hatar att andas med munnen.
Sen så hostar jag upp en massa slem som jag måste spotta ut. Fräscht.
Förresten så har jag haft denna eländes hosta i över 2 veckor.

Idag kommer en man från Stockholm och skriver på papper för lägenheten.
Wille hade tänkt att säga upp lägenheten idag, måndag, men igår sentpå kvällen ringde en man
från Stockholm som ville köpa den omedelbart, utan att ha ens tittat på den. Mysko.
Men han har verkligen bråttom.
Han ville också flytta in nu i helgen, fast jag och Wille inte kommer flytta förrän om två veckor.
Så vi får lösa det där på nåt sätt. Sängen hamnar väl hemma hos mina föräldrar.
Resten får vi väl se. Någonstans tränger vi väl in dem.
Sen får vi bo hos mina föräldrar tills allt ska flyttas ner till min och Willes nya lägenhet.
Men ibland har man änglavakt. Pengarna ska gå till barnvagnen eller en ny soffa.
William och pappa har slitit med den lägenheten. Vi skulle ju ha bott kvar där längre,
men sen fick vi reda på att jag var gravid och då var det flytt som gällde.
Då kan man ju inte bo i en två, då måste man ha en trea.
Men för en stund där så trodde vi att vi inte skulle få några pengar alls för lägenheten.
Sen i sista sekund så ringde snubben.
Egentligen så är ju lägenheten värd 3-4 gånger priset, om  inte mer. Men vi måste bli av med den snabbt.
Jag menar utsikten betalar ju folk flera tusen för. Ibland också hundra tusen.
Men det är som det är.

Min syster funderade på att ta över lägenheten, jag coh Wille hade tänkt att ge den till henne
eftersom de blir lite svårt att bo kvar i huset nu när hennes man fått sparken.
Hon städar och där får man inte mycket betalt. Tycker synd om henne.
Hon sa att hon skulle höra av sig i helgen om hon skulle ha den eller inte.
Men på söndagskvällen så hade hon fortfarande inte hört av sig.
Så vi sa ja till snubben. Jag menar vad ska man göra liksom?
Vi tog ju det förgivet att hon inte ville ha lägenheten då.
Sen ringde pappa till henne och sa att lägenheten hade gått eftersom hon inte gett något svar.
Då sa hon att hon fortfarande funderade på att ta den och att hon faktiskt hade viljat ha den.
Men hon hade ändå inget riktigt svar, eftersom hon funderade på det. Konstig situation.
Jag hade hellre viljat ge bort lägenheten till min syster såklart.
Men inget man kan göra åt det nu.
Jag menar Wille skulle ju ändå sagt upp lägenheten idag och låtit den falla till föreningen.
Man kan ju inte fundera hut länge som helst.
Men jag fick ändå lite dåligt samvete för det här. Lägenheten där uppe är ju i tipp-topp nu när pappa och Wille renoverat
hela lägenheten. De börja renovera den i somras och har hållt på enda sen dess.
Så mycket fanns det att göra där. Helt otroligt.
Så mycket slit, svett och tårar finner man i den nyrenoverade lägenheten.
Jag och Wille har inte ens hunnit bo där sen den blev färdig.

En sak jag dock undrar över är varför karln har så otroligt bråttom att flytta. Har han fått jobb i Fagersta?
Jag menar han flyttar ju från Stockholm.
Jag är väldigt bestämd över vilka som ska bo här i huset. Haha...
Jag vill inte ha några nissar som stör på något sätt. Speciellt inte nu när vi ska ha barn.
Men Wille är ju revisor här så han har ju en del att säga till om ifall någon inte skulle passa in här.
Fast jag är bara just nu så glad över att vi får lite pengar för lägenheten åtminstone.
7000:- har vi sagt att vi ska ha, så vi får väl se. Inget att pruta på tycker jag.
Vi har ju lagt ner dubbelt så mycket pengar på renoveringen.

Drygt 7000:- kostar vagnen som jag och Wille ska köpa till våran lille bebis.
Så det skulle vara perfekt.

Om en vecka är det dags för vårt första ultraljud. Ska bli mycket spännande.
Och då ska jag minsann se till att vara frisk. Så är det bara!
Jag ska, jag ska, jag ska...

Har så ont i bröstkorgen nu efter allt hostande, så nu får det vara slut med det.
Jag vill ju vara ute och promenera och hitta på saker, inte bara sitta hemma och uggla.

Nu blev det litte gott och blandat i detta inlägg känner jag. Haha!
Men det var allt jag hade att säga för denna gång.
Får se var jag hittar på att skriva om nästa gång när jag har brist på annat att göra.

Puss och kram.
/ Elin Åberg
RSS 2.0