TBC vaccin

Idag skulle jag gå och möta mamma vid jobbet med Evangeline till kl.16:00. Men runt halv tre på eftermiddagen så ringde vår BVC-sköterska och sa att jag skulle till lasarettet runt kvart över fyra, eftersom läkarn var bara där idag. Hon sa att Evangeline skulle få vaccin mot TBC (tuberkulos). Den måste dessvärre läkarn ge.
Jag traska iväg vid halv fyra så jag kunde ta mig en liten promenix innan. Wille tog ledigt en stund ifrån jobbet för att följa med. Han ville inte missa det. Tur var det att han kom för jag hade inte klarat det själv.
Wille fick sitta ner och hålla i henne. Han fick sträcka ut hennes vänster arm och hålla hårt. BVC-sköterskan höll också i hårt. Så hårt så hela armen var röd. Men hon fick absolut inte röra sig. Wille fick hålla Evangelines huvud åt höger sida, för hon fick inte se mot sprutan ifall att det skulle skvätta lite. Wille fick heller inte se dit. Antar att vaccinet är så starkt och att man kanske kan bli blind om man får i ögonen!?
Men det var grymt jobbigt. Evangeline grät och ville vända huvudet. Men Wille fick hålla emot. Jag lekte med Herr Kvadrat framför henne. Men oj vad svårt det var när hon såg på mig med sina ledsna gråtande ögon.
När det var klart så kom det lite blod från armen och det var en stor vit bubbla i huden. Den kunde vara där i någon månad och den kunde till och med bli så stor att den spräcks och börjar läcka. Men då fick man inte bada henne eller sätta plåster, utan kompress.
Jag hade smsat lite snabbt till mamma att jag var vid lasarettet och att hon skulle komma dit istället. Sen stängde jag av mobilen. Mamma ringde och fick inte tag på mig. Hon fick lite panik och trodde nåt allvarligt hänt. Hon hade gått så snabbt så hon tänkte snubbla från jobbet enda till lasarettet. Jag mötte henne vid korsningen stax utanför. Men hon var nog allt lättad av att se oss och jag berättade vad som hänt. Och att jag inte haft tid att smsa och säga exakt vad som skulle ske för vi skulle precis in då. Hade ringt henne tidigare men hon satt i möte då.

Efter det så tog vi en promenad till stan för jag skulle till leksaksaffärn och köpa en leksak åt Evangeline nu när hon varit så duktig. Evangeline somna i vagnen och sov sedan hela tiden. Stackarn. Hon var helt utmattad. Hon såg på BVC-sköterskan då och var sur på henne. Får se hur det går nästa gång, om hon kommer att ogilla sköterskan, eller bli rädd.
I varje fall så köpte jag en leksakstelefon och en gul badanka. Mamma köpte en fin skallra till henne. Så hon fick öppna tre paket när hon kom hem. Hon blev så glad. Jag tyckte så synd om henne så jag måste köpa nåt åt henne varje gång hon har varit duktig eller blivit riktigt ledsen. Jag kan inte låta bli. Jag vill se min dotter vara glad. Och lite bortskämd får man ju faktiskt bli. I alla fall om man heter Evangeline.

Vi gick en sväng in till Canelli också, som nu bytt lokal nere på stan. Mamma skulle se efter nåt fint, men det slutade med att jag handlade en superfin vit tunika med blåa blommor och två fickor samt blomknappar. Men jag tyckte jag kunde unna mig den. Det är sällan jag köper nåt åt mig själv.

Sen handla vi lite på Ica och gick hemåt. Det var ganska kallt idag tycker jag. Dagen gick så fort. Lagade mat när jag kom hem. Det blev lax. Åt inte förrän halv åtta på kvällen. Så fort hade dagen sprungit iväg så jag inte ens hunnit laga mat under dagen. Men vi var ju ute och gick väldigt länge.

Evangeline har varit gnällig och har inte ätit så mycket. Men sköterskan sa att hon dock inte skulle så några biverkningar av denna spruta.


Paket ifrån mommo



En jättefin skallra fick hon av mommo.



Ett paket från mamma.



Där i fanns det en badanka.



Andra paketet ifrån mamma. Hon rev och slet och kasta paketet.
Hon hade så roligt.



Nu kom en låda fram. Den slog hon och kasta omkring.
Det var kul.



Hon studera lådan emellanåt. Sen putta hon iväg den igen och slog med
armarna.



Hon fick en telefon. De har en sådan på BVC och hon ska alltid leka med den.
Så nu fick hon en egen.



Den var jätterolig att slå på.



Trots att denna leksak var från 1 år så köpte jag den eftersom jag vet
att hon gillar den. Men hon förstod att ta upp luren och snurra där siffrorna
sitter så det pingla till. Hon är så duktig. Att hon verkligen förstår allt så bra redan nu,
trots att hon bara är 8 månader.

Sommartid och Trötthet

Ja då var det dags att vrida om klockorna en timme framåt. Skönt att det blir sommartid. Men samtidigt så är det lite jobbigt. Dagarna får redan för fort, och nu går de dessutom en timme fortare. Eller ja... de tar slut en timme tidigare. Och det märks redan, tycker jag.
Jag åt frukost, tog hand om Evangeline och sedan gick vi på en promenad. Vips så var klockan redan 18:00 när vi kom hem. Då var det redan kväll. Nu är denna måndag snart slut. Och jag har inte ens hunnit göra allt som jag skulle göra.

Jag har varit supertrött dessa senaste dagar. Det är hemskt. Jag orkar inte ens gå upp på mornarna. Jag skulle verkligen behöva sova ut. Bara sova en hel dag känner jag. Som tur är så har jag fått lite hjälp av min syster som varit här hos mig och sovit, medan Wille varit bortrest. Jag tror att Evangeline håller på att få tänder. För hon är så gnällig och ingenting är bra. Hon vill inte äta mat heller, utan bara ammas.

Känner mig så stressad och så trött hela tiden. Tror jag är orolig. Det är så mycket som händer just nu.

8 månader

Ett stort grattis till min underbara flicka på 8 månaders dagen (27 mars 2010). Världens finaste och bästa 8 månaders bebis.
Tänk att 8 månader redan gått. Känns som jag nyss låg inne på BB. När jag var gravid så var 8 månader en hel evighet. Men nu när hon är här så går det så enormt fort. Dagarna bara springer iväg, mycket fortare än var jag hinner med känns det som. Nu vill man faktiskt stoppa tiden lite. För min flicka har ju blivit så stor nu. Men hon är väldigt smart för att vara så liten. Får lite panik av att det faktiskt bara är 4 månader kvar tills hon blir 1 år.

Det blev en fika på Vallonen idag med pappa och Maria. Vi måste ju fira 8 månaders bebisen. Hon fick dock ingen tårta, utan en fruktpuré. Jag åt en räkmacka. Jättegott! Syrran åt också en sådan, detsamma gäller pappa. Dock åt han även en prinsessbakelse. Men jag orkade inte. Evangeline var jätteglad när vi var där och fika. Nog kul för henne att komma ut lite och se nya saker.

Mamma älskar dig mest av allt Evangeline.




Min vackra bebis.
Mamma är så glad och stolt över att hon har dig.

Stor 3:a till salu

Vår lägenhet är till salu. Den ligger på våning 1 och är på 78 kvadrat. Så den är stor och välplanerad, vilket gör att den är öppen och fin så mycket ljus kommer in. Sol både under dagen och kvällen. Stor balkong.
Hyran ligger på ca 3 400 kr. Man betalar endast för den elen man använder. Hiss finns i hyset samt två tvättstugor och vindsförråd. Källare finns också med bland annat cykelrum. Lägenheten är väldigt välskött.

Pris: 15 000 :-



Stort vardagsrum


Ena sovrummet har en fin fondtapet.


Andra sovrummet är också väldigt fint.
Med en härlig röd färg och guld stjärnor.


Fräscht kök med avtorkningsbara tapeter.

Våffeldagen

Idag var det då våffeldagen, och såklart så måste man ju faktiskt äta våfflor då. Vilket jag gjorde.
Jättegott var det. Det är typ bara en gång om året som jag äter våfflor. Och det är på denna dag. Så det händer ju inte allt för ofta.


Våffla med grädde, ekologisk hallonsylt och bär bestående av hallon och
blåbär.


Jag tror jag åt 2,5 våfflor. Sen var jag proppätt. Delade den sista med mamma.

Påskpyssel

Idag gick jag och Evangeline till ungmamma-gruppen. Vi tog sällskap dit med Madde och lille Gustav. Det var kul att få träffa henne och prata med henne igen. Sist vi umgicks var väl i nian tror jag. Kul att få se hennes lille grabb. En riktig kämpe är han. Blev hjärtopererad redan när han var 4 månader. Hon visade mig ärret och det hade läkt enormt bra måste jag säga. Han var så pigg och glad. Man kan inte tro att den lille killen är sjuk. Sådan livsglädje hade han. Man blir så farschinerad.
Väl där så pratade vi lite om upp- och nedgångar. Vad man tyckt varit jobbigt och vad som varit roligt osv.
Kul att få komma dit och prata samt umgås med andra unga mammor.
Vi påskpysslade också. Jättekul var det. Inte sånt man gör varje dag om jag säger så. Det bjöds på godis och fika. Evangeline var dock inte på sitt bästa humör. Hon var väldigt trött. Vi var där i ca två timmar sedan gick vi hem. Hon somnade direkt i vagnen. Stackarn. Hon har blivit så enormt rasslig nu och hon hostar så förfärligt. Inte alls kul. På mornarna så kan hon knappt andas.

Efter ungmamma-gruppen så gick jag till stan och handla. En sväng förbi apoteket och sedan till Ica. Jag var så fruktansvärt hungrig. Farligt att handla när man är hungrig. Man köper en massa mat bara, som man sen kommer att få slänga för man hinner inte äta upp allt. Köpte två kycklingklubbor som jag sedan åt hemma. Mums! Dock var det så slaskigt ute, så jag var helt genomblöt i strumporna och fötterna när jag kom hem. Inte trevligt. Dagen har bara försvunnit idag tycker jag. Allt har gått så snabbt idag. Nu ska jag snart sova för imorgon ska vi till BVC.


Min trötta och lite förkylda flicka. Märkte idag att hon blivit dålig.


Vackraste i klänningen hon fick av sin pappa.


Världens bästa dotter.


Så här blev resultatet av påskpysslet. Dock svårt att få med sig hem i väskan
utan att bli förstört.


Mina grymma kycklingar i en mugg med frön.
Vi sådde lite prydnadsgräs. Får se om det växer upp nåt sen.
Har i alla fall vattnat dem lite nu.


Köpte handsalva på apoteket för mina otroligt torra händer.
En bodylotion med papaya fick det också bli. Den luktar så jättegott.



"Pappa"

Igår kom Evangelines pappa hem. Han har varit i Värmano på kurs med jobbet. Han åkte i söndags och kom hem igår, onsdag. Han stannade bara en kort stund så han kunde packa militärväskan och sedan åkte han igen. Han ska på militärövning, kommer hem på söndag. Men han var nog lite ledsen måste jag säga.

När han kom hem så sa jag: "se där är pappa, han har kommit hem nu" då såg hon på honom när han gick mot skåpet i hallen och sa:"pappa". Wille vände sig om och kom tillbaka och sa:"vad sa du? Vem är jag Evangeline?" Då sa hon:"pappa". Hon är så duktig. Då fick han nog allt en tår i ögat. Det tog nog hårt på honom när han lämnade oss, och jag och Evangeline sa  hej då vid dörren. Evangeline sa "pappa" flera gånger när han kom hem. Har inte händ förut. Hon känner nog allt av när pappa är borta. Tror nog hon saknar honom också.

Wille hade köpt två paket till Evangeline från Värnamo. Hon var så glad när hon fick öppna paketen. Hon älskar att öppna paket. Fint innehåll var det också.








Evangeline fick en jättefin klänning och kort kofta av sin pappa.
Superduperfin är den.


Hon fick en jättefin pyjamas också.


En till jättefin pyjamas. Pappa han är så snäll han.

Fika med mammor och bebisar

Idag var det dags för mig att ha fikabjudning. Alla mammor och bebisar från föräldragruppen kunde dock inte komma. Men vi blev sex stycken i alla fall, plus sex bebisar. Så 12 stycken sammanlagt. Det blev ett ståhej här hemma, och Evangeline blev nog allt sur när de andra bebisarna tog hennes leksaker. Men det gick bra. Dock var hon inte på världens bästa humör. Hon var väldigt trött och jag upptäckte i morse att hon hade svårt att andas och var väldigt rasslig. Tror det är en förkylning på gång igen. Jobbigt.
Jag tände ljus i hela lägenheten och jag städade som en dåre dagarna innan de kom. Och tänk då på att det var inte lätt att hinna med när man har en liten bebis att ta hand om på samma gång.
Som tur är så kom min syster hit och hjälpte mig en hel del.
Evangeline blev helt kaputt efter bebis och mammaträffen. Så mycket ljud och intryck. Hon är inte van att ha en massa bebisar och människor här hemma. Nog för att folk kommer varje dag hit och hälsar på, men inte så många på en gång. Men det var mycket trevligt att ha alla här hemma och fika. Skönt att få prata lite och umgås med folk. Bara ett stort plus att de har bebisar i samma ålder.
Fick beröm för fikat också. Jag hade bakat dumlemuffins och min syster hade bakat massa kakor. Ett enormt stort plus till mig som lyckades koka kaffe för förstår gången i hela mitt liv. Känner mig stolt nu, hehe...
Någon gång måste ju vara den första. Jag dricker inte kaffe, och då är det alltid Wille som kokar för det är alltid han och min pappa som dricker kaffe här.

Imorgon ska vi till ungmamma-gruppen, eller ja... ungförälder-gruppen, men det kommer ju aldrig några unga pappor ändå. Vi skulle tydligen ha påskpyssel sa hon som håller i det till mig idag. Hon ringde i morse och frågade om jag skulle komma. Ska bli kul med pyssel, jag gillar sånt. Så imorgon blir det heller ingen lugn dag för Evangeline. Då ska vi träffa bebisar och mammor igen. Men det blir nog bra det. Så får hon vänja sig lite med främmande ansikten. Hon är ju inte så förtjust i det nämligen.


Ljus tänt på köksbordet och härligt doftande påskliljor.


Ljus på vardagsrumsbordet. Ljushållaren är en finsk designad.
Kommer dock inte ihåg vad designen heter. Den är handgjord och handmålad.
Fick den i studentpresent. Första gången den använder idag faktiskt.



Massa ljus inne på toaletten. Mysigt, mysigt! Man behövde inte ens tända lampan.



Inne i sovrummet på byrån.



Mysig belysning och ljus i hallen.



Hängandes i sovrummet.



Kökshyllan. Dock är bilden sned och inte hyllan. Tog kortet lite knasigt.
Mycket ljus var det som sagt. Hade också ett ljus tänt ovanpå TV:n.
Ett stort silverljus. På kvällen upptäckte jag att det runnit över, och det var
stearin på TV:n, golvet och Evangelines gåstol. Då fick man nämligen städa.



Jag redo att ta emot mammorna med deras bebisar.



Evangeline blev så fruktansvärt trött efter att de gått hem, så hon somna
nästan direkt.

Bada i hallen

Igår kom min syster hit och städade hela lägenheten åt mig. Det var så otroligt snällt. Och hon är enormt duktig. Tack Maria! På kvällen kom hon tillbaka. Mamma och pappa var också här samt Wille och Evangeline. Vi drack te och åt smörgåsar. Senare, runt halv 9, så badade vi Evangeline. Jag fyllde badbaljan med vatten hade i babyolja och Weledas Relaxing Bath. Vi satte handdukar på golvet i hallen och där fick badbaljan stå. Det är så trångt i duschen så vi tyckte att det skulle vara roligare för oss och för henne att få bada där.
Hon plaskade på som bara den så allt blev blött. Jag fick sätta en handduk på skåpet också. Men oj vad roligt hon hade det. Vi hjälptes åt jag och syrran. Hon höll i och jag tvätta. Evangeline trivdes som fisken i vattnet.






PLASK PLASK PLASK

TRIPP TRAPP

Evangeline hatr äntligen fått sin rosa Tripp Trapp stol i den senaste modellen. Vi hade beställt den nya och den kom nu i veckan (i torsdags). Vi köpte den hos babyproffsen. Den blev superbra och hon trivs i den. Hon har ju ett fotstöd nu också så fötterna slipper hänga. Det gillar hon.











Den här nyare modellen var definitivt värd att vänta på.
De har förbättrat den.
Som ni ser så är det plast ryggstöd och "hållare/midjebälte" alltså själva sittskyddet, vilket innebär att man inte behöver köpa till sittdyna och ryggstöd. Jag blev jättenöjd, och det blev Evangeline också.

Värmekudde

Idag har jag haft jätteont i magen. Då ska man bara lappa i soffan framför TV:n och ha världens bästa värmekudde på magen. Den hjälper verkligen. Bästa tipset som jag kan ge er om inte någon värktablett hjälper eller om man inte vill ta någon. Köp en värmekudde. Det är så enormt skönt och det känns som den helar en.


"Sluta gå ner i vikt!"

Varför gnäller alla på att jag är för mager? Och att jag inte får gå ner mer i vikt?
Man blir ju galen!
Ställde mig på vågen och där stod det 50 kg. Visst har jag blivit liten, men tanke på att för åtta månader sedan var jag en bjässe. Eller ja... jag vägde 25 kg mer pga graviditeten.
Grejen är den att jag bantar inte. Jag äter normalt och allt. Men eftersom jag ammar så tappar jag vikt vare sig jag vill eller inte. Sen så är jag ju en aktiv mamma. Jag leker med Evangeline och jag bär på henne hela dagarna, plus att jag städar, tar promenader, lagar mat och tvättar samt hänger upp och viker tvätt. Det är mycket som ska hinnas göras på en dag. Det är håll-igång hela tiden.

Det jobbiga är att William gnäller på mig hela tiden om att jag är för smal. "Du äter inte ordentligt" eller "Du äter för lite kalorier per dag, du äter lika mycket som dem som extrem-bantar".
Min mamma har också börjat nu. "Du får inte gå ner mer i vikt för då finns det inget kvar". Men vad ska man göra då? Hur mycket jag än äter så går jag ner. Evangeline sugar allt ur mig. Haha!

Mamma sa att jag skulle slänga ett par byxor, mina favoritbyxor ett par gröna jeans, för lääänge sen. Jag fick dem inte på mig, och skulle formodligen aldrig få dem på mig igen heller. Hon tyckte det såg ut som barnbyxor i midjan. Men jag vägra slänga dem, de fick hänga kvar i garderoben. Det är ett par Esprit byxor.
Men nu har jag fått dem på mig och de sitter perfekt. Det är åtminstone jag lycklig för, eftersom jag kan använda mina favoriter. Dock så upptäckte jag idag att jag tappar dem hela tiden när vi var ute på promenad. Då gnällde mamma på mig igen. "Nu får du faktiskt inte tappa mer vikt".
Men som sagt, jag kan inte göra något åt det. Jag äter mig mätt varje dag, och jag kryper ner i sängen mätt. Jag svälter inte eller bantar på några vis. Jag äter vanlig mat och tänker inte på lågt GI och såna saker. Jag äter normalt, en normal husmanskost. Sen så väljer ju jag alltid hellre fullkorn än vanlig, men det är mest för magens skull.

Jag blir faktiskt ledsen ibland när min gubbe säger att jag är för mager och benig och att det är så fult. Jag kan väl inte hjälpa att jag har en sådan kropp? Med tanke på att jag faktiskt lever med normala matvanor.

Jag behövde få skriva av mig lite angående detta. Folk försöker proppa i mig feta och söta saker bara för att jag ska lägga på mig mer vikt. Men jag kan ju inte äta sånt om jag inte mår bra av det.

Jag är glad över att jag har en bra kropp som återhämtade sig enormt snabbt efter en graviditet.


På promenad med Evangeline i mina favorit gröna jeans.

Mitt begåvade barn

Min lilla flicka har utvecklats så mycket och hon är så duktig. Hon gör stora framsteg hela tiden. Hon är verkligen duktig på att förstå vad vi säger till henne. Hon härmar ljud vi gör och hon imiterar oss genom olika rörelser.
Nu har hon börjat att visa vart lampan är med pekfingret. Det är alltid vänster pekfinger hon pekar med.
När man frågar vart olika saker är så kan hon även peka på dem, men oftast är det lampan.
"vart är lampan?" och d¨visar hon snabbt med pekfingret, fast hon inte ens sett på lampan innan. Hon vet hon.
Idag peka hon på pappa-wille när han kom hem från jobbet. "Vart är pappa?" frågade jag, och hon peka direkt på honom. Så gulligt.
När jag säger "ajja-bajja" och jag visar pekfingret mot henne, så ser hon surt tillbaka på mig och gör likadant. Då får man sig ett gott skratt. Hon brukar också peka mycket på hyllan i köket, och få fram ett par ord.
Hon kan också ta saker försiktigt med pekfingret och tummen. Hon greppar med de fingrarna. Det är ju bara ett tecken på att hon utvecklats mentalt så otroligt mycket och snabbt. I hennes ålder brukar de flesta barn bara vifta runt med händer och armar, men hon kan verkligen många "avancerade" saker nu redan. Mamma är så otroligt stolt så jag bara måste få skryta om henne.
Hon pratar också mycket. "Mamma" blir det oftast. "Hej" kan hon också säga, en gång blev det "pappa" annars är det "dadda" och "babba" eller liknande ord. Hon har sitt eget lilla språk.


Vart är lampan Evangeline?
Se så fint hon pekar. Hon vet precis vart lampan i taket är.



Men hon har även börjat peka på andra lampor nu,
inte bara på dem i taket.


Ibland pekar hon helt själv och visar, även om man inte frågar henne.
Då försöker hon verkligen säga "lampa" men det är ju inte alltid
att hennes ord blir just lampa.
Närmast hon kom var nog "amp-aah"


Hon brukar också säga "däääh" när hon ser och visar vart lampan är.
Hon försöker nog säga "där".
Mamma lär, Evangeline gör.


Ligger i sängen och pekar på djuren som hänger i mobilen ovanför sängen och
skrattar. Konstiga filurer det där.


Se mamma! Vad är det där?
Hon vill verkligen visa allt för mig.
Och jag berömmer henne varje gång över hur duktig hon är.


Se där är ju lampan mamma!


Mitt begåvade barn


Hon ligger på skötbordet och jag frågar henne än en gång vart lampan är denna gång.
Då visar hon så glatt.


Ibland behöver hon inte ens se på lampan, hon bara pekar för hon vet ju ändå
vart den är.


Där uppe är lampan mamma!
Fast vi byter rum så vet hon vart hon ska peka och visa vart lampan är.
Tänk att man kan vara så duktig, trots man är så liten.


Alldeles riktigt. Där i taket i Evangelines rum fanns lampan.

Spy, tvätta och städa

Inatt fick Evangeline sova i vår säng emellan oss. Jag ville ligga och gosa med henne lite. Hon somnade runt halv åtta - åtta, men hon vaknade igen vid ca.23:00 för att jag stod och bytte om till pyjamas. När hon fick syn på mig så ville hon ju såklart kommaa upp i famnen. Jag tog upp henne och vi satte oss i soffan och mös. Jag smekte hennes rygg och hon låg med huvudet mot min axel och njöt. Det var så myspys.
Efter det gjorde jag äppelgröt till henne som hon fick, plus lite vatten att dricka. Strax därefter kom min pappa från jobbet och hälsade på. Evangeline blev så otroligt glad när hon fick se honom.
Vi pratade lite och sedan gick han upp till sig. Jag och Evangeline kröp ner i sängen och mös en stund. Sen somna vi. Hon var så lugn och ville bara titta sig omkring och mysa med mig. Hon somnar alltid när hon får ligga intill mig.

Idag efter frukost och jag bytt om på henne så gick vi till sängen för att hon blev så trött så jag tänkte amma henne. Då upptäckte jag att hon hade något vitt inne i munnen. Det var papper hon hade stoppat i sig. Hon hosta och fick knappt luft, jag fick lite panik för jag tänkte "nu får hon inte luft, hon kvävs". Men helt plötsligt så spydde hon upp all gröt på sig själv, på mig och på sängen. Wille som bytte sängkläder igår och allt.
Men så kan det vara ibland.
Jag fick torka och ta av henne alla kläder och sedan slänga in allt i tvättmaskinen. Jag kikade in i hennes mun och där var det lite papper kvar så jag pillade bort det. Det var vanligt hushållspapper hon hade fått tag på.
Efter ett tag somna hon när jag amma henne i soffan, hon låg i bara blöjan med en stor varm filt över oss. Jag kikade på Våra Bästa År. Nu ligger hon i sin säng med täcket på sig. Hon ser så vacker ut när hon sover.
Jag tvättar fortfarande, plus att jag har dammsugat lite. Nu måste jag nog städa lite till innan hon vaknar så man får någonting gjort.

När man har småbarn så har man alltid något att göra varje dag. Ingen dag är den andra lik, och man håller sig ständigt sysselsatt.

Ma Belle Evangeline

Jag har gjort ett bildspel på min otroligt vackra dotter i sin fina dopklänning.

Min vackra Evangeline - Ma belle Evangeline


Stackars bebis

Så här såg min lilla flicka ut när hon var sjuk. Det var så otroligt synd om henne.
Det rann från både ögon, näsa och mun plus att hon var så ledsen hela tiden.



Hon var sjuk i ungefär en vecka. Hon spydde och hade diaréer. Fick inte i henne mat eller vatten. Tur att jag hade amningen kvar. Fick tvinga i henne lite vätskeersättning lite då och då.
Jag hade ju knappt någon mjölk kvar, eftersom jag bara amma henne på mornarna och på natten när hon skulle sova. Men när jag amma henne iprincip hela tiden när hon var sjuk, så fick jag helt plötsligt tillbaka jättemycket mjölk så mina bröst var proppfulla. Det ver ju grymt bra eftersom annars vet jag inte hur hon skulle klarat sig, eller blivit frisk. Bröstmjölken har ju en massa antikroppar som hjälper immunförsvaret.
Sjuksköterskan sa att barn som ammar under magsjuka blir mycket fortare friska än barn som inte ammas. Så det var ju tur för mig, för jag hade inte orkat att se henne vara sjuk längre än så. Dessutom var jag själv sjuk så Wille fick stanna hemma och hjälpa mig med Evangeline. Drack actimel under min förkylning och jag tror faktiskt att det hjälpte, för det gick fort över även på mig.

Nu är vi friska och krya som tur är. Nästan i alla fall. Evangeline är dock lite rasslig i halsen och hostig än, men annars så är hon pigg. Jag är lite täppt i näsan på mornarna men förutom det så är det som vanligt. Dessutom ger solen ny energi. Var ute en sväng idag också med Evangeline och mamma, men vi frös så fruktansvärt så det var inte skönt att vara ute idag. Nu sitter jag här och dricker en smoothie med banan och jordgubb plus lite linfrön i.

En solig söndag

Idag var en alldeles underbar dag. Den började med att Wille gick upp tidigt och gav Evangeline gröt. Några timmar senare, runt 7-tiden, så vaknade hon igen och ville ammas.
Hon har fått sova i sin egen säng från och med igår, eftersom hon är frisk nu igen. Lite rasslig är hon dock i halsen än, och hostig. Men annars är alls som vanligt. Hon har börjat äta mat igen. Dock inte så mycket. Men vi får jobba upp det sakta med säkert. Maginfluensa är inte att leka med. Det har varit en enormt jobbigt vecka vi har haft här hemma. Men nu börjar allt återgå till det normala.
Efter att hon ammats så fick hon ligga mellan oss och sova. Sedan gick vi upp runt kvart över 10.
Solen sken ute och jag blev så sugen på att gå ut med Evangeline. Hon har ju inte varit ute på över en vecka nu, så hon tyckte nog också om att få lite frisk luft. Dessutom så kunde hon inte sova, hon ville så gärna leka samtidigt som hon var enormt trött. Enda sättet att få henne och sova då är att gå ut på en promenad i vagnen.

På vägen till stan, destination: handla på Ica, så var jag helt inne i mig egen värld när jag såg åt vänster vid Fagersta-Hallen och där stod någon och vinka. Strax därefter såg jag att det var Linda, hon jobbade på Sprot cafét. Vi pratade lite och Evangeline hade redan somnat så sött.

Efter en liten pratstund så fortsatte vi mot stan, vi gick utanför Risbroskolan och jag drömde mig tillbaka. Tänk att det känns inte som att det var så längesen man gick på högstadiet där, och hur roligt vi hade det år vissa lärare.
Ibland är det härligt att dagdrömma. Tänka på det förflutna och minnas alla stunder.

Det var inte så många ute denna söndag, fast det är det ju aldrig. Däremot så tyckte jag det var skönt. Då fick man gå lite för sig själv.

Efter att jag handlat lite på Ica så gick vi tillbaka hemåt i det härliga vårvädret med solens sken i ansiktet.
Idag var det verkligen vårväder på riktigt. Man blir så glad i hela kroppen. Ännu bättre var det att gå med en barnvagn. Så mysigt må ni tro. En annan sak som gjorde mig glad det var att få ta på mig mina promenadsskor. Inga vinterskor nu längre. Hoppas detta sköna "varma" väder håller i sig.

Evangeline sov hela vägen. Vi var nog säkert ute i en två timmar i alla fall. Väl hemma så gjorde jag mat. Pasta med gräddig champinjonsås, det var gott!
Mina föräldrar kom hit också. Pappa fick för sig att han skulle gå till servus och köpa stirps för han var så sugen. Men han ville inte gå själv, så jag fick hänga på. Skönt att komma ut en sväng igen.
Men när Evangeline såg att jag gick iväg så ropade hon: "Mamma" och började skrika. Stackarn. Mamma och Wille fick underhålla henne. När vi kom tillbaka så berättade Wille att hon hela tiden grinat, men när hon fick se mig så blev hon så enormt glad. När jag sedan tog henne i min famn så blev hon tyst och skratta. Hon är en riktig morsgris, precis som jag var när jag var bebis.

Vid 18:00-tiden så gick jag upp till mina föräldrar för att käka lite strips, en krämig bulle fick jag också. Smaskens! Jag busa och krama Olga lite och mamma bad mig massera henne, det gjorde jag givetvis men sedan fick ju hon massera mig också. Skönt.

Senare på kvällen mös jag och Evangeline på soffan medan jag såg på Wallander. Tillslut somna hon på mig, det var så mysigt. Det är så underbart när hon är på myshumör. Hon gav mig en puss idag också när hon vaknade och jag låg bredvid henne. Åh vad jag älskar den flickan.

Nu börjar det bli sent och jag är trött. Evangeline kommer nog vilja gå upp tidigt imorgon så det är bäst att jag kryper i säng nu. Får se vad morgondagen bjuder på. Jag har i alla fall planerat att städa, för det behövs verkligen.

Hoppas ni fick en fin lugn söndag!

Lindt Choklad

Denna choklad är så fantastiskt god. Ni måste prova den. Jag köpte den med mörk choklad, det finns ju även andra varianter. Men jag blev helt kär i den här.
Choklad mousse med choklad överdrag. Är man choklad sugen så finns det inget bättre.

Sjuk

Evangeline är fortfarande sjuk. Hon har diaréer, men spyr inte lika mycket. Hon har inte ätit något på fyra dagar nu. Fick i henne lite majsvälling igår och idag. Annars så ammar jag bara. Vatten har hon så enormt svårt att få i sig, man måste iprincip tvinga henne.
Hon har lyckats smitta mig nu också. Jag är jätteförkyld. Det är riktigt jobbigt nu. Jag har ingen ork och hon gråter och vill bli ompysslad hela tiden.
Så om jag inte skriver så mycket här på bloggen så är det för att jag har fullt upp. Tvättmaskinen går i ett och jag får knappt någon vila. På nätterna är nässprayen min hjälte. Utan den skulle jag inte kunna sova för min näsa är så täppt så jag inte kan andas. Tur att det finns alvedon också, så kroppen orkar med lite mer.


Min vackra Evangeline i dopklänningen

En mors värsta mardröm

Den 6 mars 2010 blev Evangeline sjuk. Hon blev snuvig så att snoret rann. På kvällen/natten gick jag och såg på henne hela tiden lite då och då för att se så att allt var okej.
Jag hörde att hon var lite rasslig och hade svårt att andas, men hon sov så gott så jag ville inte väcka henne. Sömn är ju bra när de små är sjuka.
Jag och Wille gick och lade oss i sängen och allt var bra med Evangeline. Hon var dock lite orolig och man hörde att hon var täppt i näsan.

Sent på natten, vid ca 03:00, flög Wille upp ur sängen och tog Evangeline. Han väckte mig strax därefter. Hon kunde inte andas. Min stackars lilla flicka hade spytt och det hade fastnat i halsen så hon var på väg att kvävas. Wille vet inte varför han vakna, för man hörde inte så mycket av henne då hon låg med munnen öppen och inte fick luft. Men det var änglarna som vaka över vår underbara dotter denna natt. Det kunde ha slutat riktigt illa. En mors värsta mardröm. Wille tog upp henne och hon fick spy ut allt. Efter det var hon lite borta, men efter en stund piggna hon till. Vi bytte kläder på henne och hon fick ligga i vår säng med oss, jag amma henne. Hon spydde massor igen, och jag gick och bytte kläder på henne medan Wille bytte sängkläder.

Sedan gick jag med Evangeline till sängen och då spydde hon massor igen. Så jag gick och bytte kläder samt tvätta av henne och Wille fick byta sängkläder igen. Vi fick lov att tvätta också, för hon spydde ju ner hela hennes säng också.

Hon fick ligga i sängen med oss hela resten av natten. Wille låg vaken och vaka över henne, medan jag vila. På morgonen gav Wille henne vatten, och hon spydde upp allt. Då ringde han till sjukvårdsrådgivningen. Där sa en sköterska att vi skulle ge henne vätskeersättning var femte minut. Jag började ge henne, men efter ett tag så frågade jag Wille om det var salt i det och det var det. Man får ju absolut inte ge salt till småbarn. Jag blev rädd och ringde igen. Men det skulle vara salt i det så att hon skulle kunna behålla vätska. Så det skulle inte vara någon fara, vi gjorde helt rätt. Det var bara kokat vatten med socker och salt.

Det var det enda hon fick i sig under dagen, och lite vatten plus min bröstmjölk som hon lyckades behålla. Men hon grät så tårarna rann och var så ledsen hela dagen. Näsan är alldeles röd också. Vi torkar hennes näsa när snoret rinner men det gillar hon inte för hon har så ont. Då börjar hon gråta. Det är så jobbigt just nu, jag lider verkligen med henne. Hela jag får ont i kroppen. Ännu jobbigare är det när hon är hungrig och vi inte får ge någon mat.

Hon har mysigt med mig hela dagen och jag har hållit om henne och kramat henne samt pussat på henne massor. Jag har berättat för henne hur stark hon är och hur enormt mycket jag älskar henne. Hon ska få ligga mellan mig och Wille hela natten nu, vi tänker inte lämna henne ensam det skulle vi aldrig göra. Hennes ögon och näsa bara rinner, hon hostar och kliar sig i näsan och ögonen hela tiden. Hon har det verkligen jobbigt. Hon är så röd om både kinder och näsa. Jag smörjer henne med ansiktskrämen från Weleda som är hennes.

Mitt älskade underbara barn. Jag hoppas hon ska bli bra snart. Jag vill inte att hon ska må dåligt. Jag pumpade ut mjölk också, för att sedan ge henne lite på teskeden. Men det kom knappt någon mjölk alls. Tråkigt tycker jag. Fast jag ammar ju inte så mycket nu mer, det är bara i dag som jag ammat henne mer än vanligt. Och då har jag faktiskt känt att det runnit en del mjölk, dessutom har hon svalt ganska mycket hörde jag.

Innan läggdags, strax före 22:00 igår fick hon alvedon, mot smärtan så hon ska få sova lugnt och skönt i natt. Hon blev lite ledsen men jag prata med henne hela tiden medan Wille gav alvedon. Efter det fick hon lite vatten, och hon satt i sin stol och sa ”mamma” hela tiden. Hon har börjat härma en nu med ljud och ord. Min älskade plutt. Hon är så duktig.

I går morse när hon upptäckte att hon var riktigt sjuk så låg hon i sängen med mig och sa så sorgset ”mamma”. Det gör så ont i mig att få se min flicka vara sjuk. Men nu hoppas jag att hon ska få bra motståndskraft i framtiden. Får se hur hon mår imorgon. Det kanske blir att jag bara gosar och tar hand om henne då med, men hon vill ju så gärna leka fast hon är så enormt trött så det är så synd om henne. Man ser att hennes ögon inte orkar hållas uppe men hon vill ändå leka med sina leksaker. Det slutade med att hon föll ner i mina armar med huvudet och jag smekte hennes kind och huvud, sedan fick hon bröstet. Då var hon så nöjd. Men hon var väldigt varm.

Jag har inte smält det än. Men tänk att jag kunde ha suttit här idag utan mitt barn. Jag vill eller kan inte ens tänka på det. Det är så hemskt. Nu springer jag och vaktar på henne hela tiden medan hon sover.

Fult beteende

Jag måste bara få berätta en sak som har hänt nu under förra veckan. På fredagen, dagen innan dopet, så fick vi reda på att vi fått en lägenhet som vi så gärna ville ha. En trea som kosta 690 000 kr. Mäklaren sa att vi skulle komma och skriva på pappren på måndagen. Vi var så förväntansfulla och glada, för vi gillade den verkligen. Vi började planera på en gång om hur vi skulle möblera och måla om osv.
På söndagen ringde jag till mäklaren och sa att vi kunde komma samma dag, alltså på söndagen, och skriva under istället eftersom vi ändåså var i Västerås, pappa skulle till bauhaus och se på tapeter.
Mäklaren lät inte så trevlig i luren och sa att han skulle ringa upp om 5 minuter igen. Så jag väntade. Han ringde till Willes telefon, och medan jag stod och kollade på badkar så kom han emot mig och sa "han har ringt".
Åh vad kul tänkte jag, nu får vi komma och skriva under redan idag. Men åh nej, där hade jag allt fel.
Det var nämligen så att han hade tagit in två nya intressenter som ville se på lägenheten, och som skulle få se på den på måndagen. Fy vad ledsen jag blev. Varför gör man så för?
På måndagen skulle vi vara där kl.15:00 och skriva under, men han ringde kl.13:00 och berättade att de andra bjudit 710 000 för lägenheten. Jag blev så fruktansvärt arg på den elaka mäklarn. Vilken skitstövel han var, är.
Vi hoppade då av eftersom vi anser att den inte var värd mer.
Jag blev så arg så jag började gråta när vi lagt på. Vi som hade allt klappat och klart...nästan i alla fall.
Att man kan bete sig så. Så enormt fult gjort av honom. Det är väl så att han var penga-kåt. Vad annars?
Han tänkte ju bara på att få mer pengar. Man tappar ju förtroendet för folk inom den branschen nu ju.
Inget att göra åt, bara att leta vidare. Men ni ska veta att jag var inte nå trevlig mot honom i telefonen. Hoppas han har mardrömmar om natten nu.

Dock är jag en person som tror på att allt sker av en orsak. Allt har sin mening. Och det var helt enkelt inte meningen att vi skulle ha den lägenheten.

Ute på vift

Den 3 mars åkte vi till Västerås en sväng. Eller egentligen så skulle vi bara till Åsby och handla kött, köpte för över 500 kr, men jag behövde handla mat hem och då var vi så nära Västerås så vi åkte till Ica Maxi.
Jag, mamma och Wille käka en varsin foccacia där. Stora och goda. Evangeline fick också middag där såklart. Tror hon fick kyckling om jag inte minns fel. Vi har varit mycket ute på vift nuförtiden. Varje dag är ett äventyr.


Här är den absolut sötaste flickan på Ica Maxi, Erikslund.

Ost- och broccolisoppa

Igår gjorde jag en jättesmarrig ost- och broccolisoppa. Lätt att tillaga och lätt att äta. Ett litet tips till er som inte vet vad ni ska tillaga. Ibland kan det nämligen vara svårt att komma på vad man ska äta.


Här är min ost- och broccolisoppa.
Den slank ned lätt som en plätt i magen vill jag lova.

Dopmat

Vi firade Evangeline efter dopet i kyrkan vid Lindgården, och för att få hyra den så måste man beställa mat samt fika därifrån. Men jag ångrar det inte. De står för bestick, tallrikar, finglas samt diskning, dukning och undanplockning. Det var så bekvämt. Vi åt smörgåstårta och till efterrätt blev det kaffetårta.
Så otroligt gott! Dessutom så behövde inte jag stressa ihjäl mig med maten för att tillaga den. Det var så underbart.


Vi hade en jättesmarrig ost- och skink smörgåstårta, med skinkröra och coctailbär.


Skaldjurssmörgåstårtan var ju helt klart favoriten.
Den gick åt som smör. Vi hade två sådana.
Med skinkröra och crabfish.


Kaffetårtan. Vi hade tre stycken.
En med hallonfyllning, den andra med bananfyllning och den tredje med blåbärsfyllning.
I alla var det också vaniljkräm och grädde.
Jättesöta tårtor med rosa ros och rosa hjärta.
Tårtorna gick allihopa åt på en enda gång. Fast vi hade beställt för 35 personer, och det kom ca 27 st.
Storätare allihopa, eller så var det helt enkelt så att det var fööör gott!

En helt vanlig torsdag

Har inte blivit så mycket bloggande nu tyvärr, har haft så mycket att göra.
Idag var jag och Evangeline iväg hem till Maria och Noel på bebisträff. Nästan alla i föräldragruppen kom dit, utav mammorna alltså. Det var mysigt. Det var verkligen fint hemma hos dem. Evangeline vaknade redan vid 6 i morse och grät, men hon hade stängde ögon fast tårarna kom. Jag tog upp henne och amma, sen somna hon igen. Hon vaknade igen vid 9 och då gick vi upp. Hon brukar äta frukost och sedan leka en stund, sedan sova igen. Men nu ville hon inte sova fast hon var så enormt trött. Jag försökte med allt. Sen gick vi ut i vagnen och då somna hon direkt. Dock bor dem inte så långt ifrån oss så det blev inte långvarigt innan hon väcktes igen.
Efter besöket så gick jag och Anna till stan med barnvagnarna och handla på Ica. Jag skulle göra ost- och broccolisoppa, men upptäckte att jag inte hade någon broccoli hemma. Då går det ju inte så bra.
Soppan blev god och min mamma plus syster var här och lekte med Evangeline. Nu har de gått hem och Evangeline sover.
Wille har sänkt hennes säng eftersom hon river nallarna i mobilen samt himmelsängen över sig. Hon grejar med mycket när man sover. Då passar hon på.

Förresten så stog det en här uppe på taket idag och skuffa ner all snö. Oj vad det smällde i fönstren lite då och då, inte kunde man gå ut heller. Då kunde man ju få en isklump i huvudet. Det är liksom 8 våningar här, så ni kan ju tänka er den stackars människan som stod där uppe. Jag hade skitit på mig. Hatar höga höjder. I alla fall om jag är utomhus. Inomhus går bra. Vi har ju liksom bott på sjunde våningen och det var inga problem.

Får se vad morgondagen bjuder på. Jag ska skriva mer om dopet sen när jag har tid och ork. Inväntar massor med bilder också från folk, så därför har jag inte lagt ut så mycket bilder än.

Ha en trevlig torsdag allihopa!


En stilig far och en underbart vacker dotter.

Doptal till min kära Evangeline

Jag skrev ett eget tal till min dotters dop. På filmen håller jag talet i kyrkan inför alla. Jag hade gråten i halsen hela tiden, på slutet brast det lite och det kom några tårar.
När talet var klart så sa prästen till alla att applådera. Det kändes mycket speciellt eftersom man inte får applådera i en kyrka. Detta finns dock inte med på denna film.

Markus, 10 år, filmar och därför är det inte alltid så stabilt alla gånger. Han rör på kameran lite. Men ändå bra filmat av honom för att vara så ung.

Nästan alla gäster satt och grät i kyrkan. Men oj så svårt det var för mig att hålla mig för gråt. Det blev så enormt känsligt när man väl stod där.


RSS 2.0