Finland april 2010


Jag önskar att ni kunde se mig, och att jag fick se er. Jag återvände till den plats där ni levde, där minnena av er finns kvar. När jag stod där så önskade jag att tiden vreds tillbaka bara så jag kunde få se er och berätta vem jag är idag och att jag fått en underbar liten dotter. Just där jag står var en gång i tiden ett av byns bästa jordgubbsland, där plockade jag mycket jordgubbar som min mommo sålde i skjulet bakom mig. Allt det min mommo och moffa kämpade för, är idag en åker utan liv. Allt finns kvar, men det är så dött. Jag har många minnen, men det gör ont i mig att få uppleva hur livlöst det är med tanke på hur livfullt det varit.
Jag var bara fem år när min mommo dog och jag önskar att jag kunde minnas henne bättre och att hon kunde se att jag blivit stor och vilken personlighet jag har. Min moffa dog inte många år efter, och jag önskar att även han kunde få se mig och jag honom. Jag återvände hit med tårar i ögonen. En känsla som var så konstig. Här har jag varit, här är min mamma uppväxt. Här levde vi alla tillsammans. Vi plockade jordgubbar och min mommo var framgångsrik på detta, men det krävdes så mycket arbete och slit för dem. I nuläge ser det ut så här. En tom åker, med ett tomt skjul i bakgrunden där min mommo alltid stod och sålde jordgubbarna. Jag kan se minnena, men jag har svårt att uppfatta verkligheten. Jag hoppas att de kan se mig från himlen. Hur mycket jag än ville se dem igen när jag återvände hit, så vet jag att det inte går. Tänk att bara få springa fram och säga: "Här är jag, jag har saknat er!" Jag blev så ledsen när jag såg mig omkring, tänk vad underligt allt kan vara. En gång fanns alla där, det var mycket folk bland alla jordgubbsplantor. Nu finns inget kvar. Allt är borta, allt som de kämpade så hårt för! Jag är ledsen över att mina morföräldrar togs ifrån mig så tidigt, för jag hade velat komma ihåg dem mer och visa mer av mig. Jag har minnena och fotografierna, men fick inte uppleva allt jag ville med dem. Tankarna snurrar runt när jag återvänder hit. Där jag startade mitt liv, det som varit en stor del av mina första år, mina rötter.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0