2011-08-30



Mitt älskade barn. Myspys på kvällskvisten.

2011-09-24

Denna dag vaknade jag och Evangeline och vi hade en mysig morgon tillsammans. Då bestämde vi oss för en klippning. Jag frågade Evangeline ifall hon ville klippa håret eftersom det började hänga i ögonen, och det ville hon. Hon satte sig inne i badrummet på toaletten och jag hämtade saxen. Sedan började jag klippa henne. När saxen gav ifrån sig ljud vid klippning så blev hon alldeles till sig, men på ett positivt sätt. Jag visade håret jag klippt av för henne och hon blev jätteglad och tyckte det var roligt. Hon var så duktig när jag klippte henne. När jag var klar blev hon jättenöjd. Hon var så glad och kände sig fin, det såg man. Topparna var så tunna så jag klippte av ganska mycket, och nu är håret mycket tjockare plus att det inte hänger i vägen i ansiktet för henne.


Det klippta håret. Jag visade det för Evangeline och hon
tyckte det var roligt.


Min nyklippta sötnos.
Jag klippte upp håret på sidorna och hon fick även en lugg.


Håret blev väldigt bra och mycket tjockare baktill.


Sötnosen.
Jag är så stolt över hur duktig hon var medan jag klippte.


Lite etapper i håret.


Borsta håret själv.


Min fina älsklings nya frisyr.


Yoghurten var intressant :)






Min gulleplutt.




Gott med yoghurt :)
Känns skönt att min lilla flicka blev så nöjd och glad över sin nya frisyr,
och all klippningen gick så bra. Jag trodde hon skulle tycka det var obehagligt
men det var tvärtom, hon tyckte det var jätteroligt.

2011-09-09

Tidigt på morgonen var det dags att gå till dagis. Denna morgon var det riktigt kallt ute så Evangeline fick ha en skön höstjacka och sin nya mössa.


Mammas tuffing i sina fina höstkläder och lila kängor som "tata" köpt.


Det är väl ingen som gillar tidiga mornar? Haha!
Evangelines nya stil är att visa tungan.


Sötnosen.


Min lilla modell poserar.
Ny poseringssuccé?


Lite busig på morgonkvisten.
Drar mössan över ansiktet.
Hon satt faktiskt så här en bit i vagnen utomhus.


Mammas älskling är glad och redo att åka i vagnen till dagis för en fullspäckad dag
med massa lek med kompisarna.

Bröllopsplanering...

Försöker planera lite inför bröllopet. Det är svårare än vad jag trodde, speciellt gällande dekorationer i festlokalen. Nu har vi i alla fall kommit överens om ett färgtema som blev: vitt, rosa och grönt.
Nu ska jag fortsätta planera lite så får vi se hur långt jag kommer...

"Planka"


Evangeline fick för sig att lägga sig raklång på tv-byrån, eller hon "plankar" som Wille kallar det. Vart får hon allt ifrån? Hon låg och kikade ner på golvet. Händer nya spännande saker varje dag under vårat tak.
Dock kunde hon inte komma ner och började skrika så vi fick hjälpa henne. Jag blev så förvånad när det blev så tyst inne i vardagsrummet och vad får jag se? Hahaha! Undra hur hon bär sig åt...

Kateter, PVK & CVK

Har inte alls haft någon plugg-motivation varken igår eller idag, orkar inte ens ta upp böckerna. Får hoppas att jag kommer över det snart så jag kan få lite plugg gjort. Har varit mycket mer tillfredsställande att göra annat, såsom att städa och baka samt tvätta + kolla på film och mysa med dottern.

Idag hade vi praktiska övningar i skolan igen. Jag fick sätta kateter på en man (docka med penis), sätta PVK samt sköta en CVK. Det var krångligare än jag trodde på så sätt att det är mycket att hålla reda på. När man väl kommer in i rutin så är det nog inga konstigheter, men alldeles i början är allt så nytt och det är ju viktigt att göra rätt, därför blir det lite press på en. Måste lära mig alla momenten stegvis nu inför examinationen för då ska allt sitta, inga "fuskpapper" får användas då. Sedan ska jag ju kunna utföra detta på riktiga människor på praktiken.

Nu ska vi snart få gäster så blir det lite fika, jag bakade en banankaka för första gången och den blev supergod. Receptet kommer nog läggas ut här på bloggen senare.

2011-08-26

Denna dag tog jag bilen och åkte till Virsbo för att fixa till håret innan skolstart.


Mitt hår behövdes verkligen fixas till.
Både klippa bort allt slitet och färga utväxten.


Före frisörbesöket.


Ska bort, bort bort....
Dumma fula hårutväxt.






EFTER.
Detta är resultatet. Mycket kortare pga att det var så slitet, men det
växer ju ut igen. Klippte lugg och lade i slingor.


Nöjd.


Gjorde både ljusbruna och blonda slingor.
Var så trött på det jätteljusa.
Ville att håret skulle få lite "liv" och nyanser.


Blev lite etapper och uppklippt.
Håret är ju dock plattat här, och jag har ju mycket lockar så det
ser ju lite annorlunda ut då. När mitt hår blir friskt så lockar det sig jättemycket.


2011-09-04



Min lilla sötnos skulle sitta med sin docka vid matbordet och fika.
Viktigt att alla ska vara samlade.

2011-09-07 Make-up modell

Den 7:e september gick jag och Natalia till stan för att vara make-up modeller. Det var ett slutprov som de som gått denna make-up utbildning skulle ha och behövde massor med modeller. De hade en timme på sig. Tjejen som sminkade mig blev godkänd. De skulle utföra en kvälls make-up med mycket sotning. Det var inte roligt att gå till Vivaldi pch beställa en sallad till lunch efter det kan jag ju säga, eftersom alla stirra konstigt på mig.






Jag kände verkligen inte igen mig själv.

Ta blodprov är ju roligt!?

Idag hade vi praktiska övningar i skolan. Det gällde injektioner (intramuskulär och subcutan), ta blodprov samt sätta sond. Det var riktigt intressant. Nu gäller det att plugga på teorin till det inför den praktiska examinationen. Jag är ju rädd för sprutor, men vet nu hur kul det var att ta blodprov? Speciellt när man ser att det kommer blod i röret och man vet att man lyckats. Stort steg framåt för mig pga sprutfobin. Dock tränade vi på en docka så det är ju inte riktigt samma sak som på en riktig människa. Men det får jag göra ute på praktiken sen.



I lay down my whole life in your hands, my trust is in you.



Hösten är här!

Nu är det höst! Träden utanför oss har fått så vackra färger. Bytte till lite mer "höstigare" gardiner i köket. De förra var så somriga. Förresten så älskar jag hösten. Bästa tiden på hela året. Älskar färgerna i naturen och den friska luften. Det är så skönt med långa skogspromenader.


Begraven i sorg, ledsamhet och tvivel.

Just nu flyger mina tankar hit och dit...Vad ska jag göra? Vad är det rätta? Jag blir så trött på allt detta tvivel! Varför kan inte saker återgå till sitt ursprung? Det fanns en tid då jag var lycklig, nu är den tiden kommen då jag begraver mig själv i sorg. Varför ska ondskan alltid blanda sig i det goda?
Det finns bara en som vet svaret på allt, det finns bara en som kan lyfta upp mig och göra det rätta för mig. "Du är det vackraste jag har, jag ärar dig min hjälpare".

Nere på botten!

Helgen har varit både bra och dålig, men mest dålig tyvärr... Orkar och vill dessvärre inte skriva om det eftersom det är för privat anser jag. Men hur som helst har jag varit väldigt ledsen. Hur gick det på tentan då? Nja... det var en enormt omfattande salstenta som jag skrev i tisdags. 43 frågor på 13 sidor. Jag hann knappt med att skriva alla frågor eftersom vi hade så kort tid på oss, så när tiden var ute kom de och tog tentan ifrån mig. Hann inte ens läsa igenom vad jag skrivit. Det känns verkligen inte bra just nu... Men, men... nu kan man endast vänta in betygssvar. Inget mer att göra åt den saken.
Imorgon är det en ny vecka, ny tag, ny del av kursen. Hoppas verkligen denna vecka blir en bra vecka. Jag orkar inte med fler motgångar just nu. Hela jag känner mig trasig efter denna helg. Jag har gråtit floder så mina ögon svider, och mitt hjärta värker. Nu vill jag bara ha en bomb av positiva saker i mitt liv, för då skulle jag må bra igen. Jag vill verkligen inte vara här nere på botten som jag befinner mig nu!

Plugg + tenta = stress



Korvstoppning, korvstoppning, korvstoppning... Tenta pluggandet är i full gång och jag har så otroligt mycket att trycka in i skallen, sen ska man försöka förstå det också! Just nu är jag sjuuuuukt stressad, så mycket info och så lite tid. Nu ska jag återgå till kolonrektalcancer och leversjukdomar samt pankreassjukdomar. De andra sjudomarna har jag försökt plugga in tidigare. Hoppas det fastnar någonstans där i hjärnan också.
Imorgon väntar en dag med Natalia i skolan. Vi ska tentaplugga.

Ingen spjälsäng längre

Igår (18/9-11) gjorde vi om spjälsängen och tog bort ena sidan. Min flicka har blivit så stort. Nu kan hon gå och lägga sig när hon känner för det helt på egen hand samt gå upp när hon vill. Det är mycket skönare både för våran och hennes del. Första natten gick suveränt! Jag var lite rädd att hon skulle ramla ur sängen men det gjorde hon inte. På morgonkvisten väckte hon oss dock men då var hon vällingsugen och sen lade hon sig mellan oss tills det var dags att gå upp.


Mammas älskade flicka gör nya framsteg varje dag.
Hon har blivit så stor och så självständig nu.

Förlovningsringar

Här kommer lite bilder på våra fina förlovningsringar i vitt guld. Kärlekens evighetens cirklar.


Ringarna är både matta och blanka, vilket jag älskar för då "glittrar" de, och det blir en jättefin skiftning.  
Wille fick ta den största storleken de hade på ringar och jag den minsta. Lite ironiskt.




I ringarna går det två spår bredvid varandra, vilket symboliserar mig och Wille. Vi finns bredvid varandra hela livet. Som ni också ser så går dessa spår både upp och ner, precis som livet.
Vi ska stötta varandra, hjälpa varandra och älska varandra trots att livet ibland är bättre och sämre samt går upp och ner. Precis som spåren går i samma ring som håller ihop dem; är våran kärlek. Vi binds samman till en enhet.



Det tog lång tid innan vi kunde bestämma oss vilka ringar vi ville ha.  Vi har hållt på att leta i över två år nu. Innan Evangeline var född. Men nu har vi hittat några som verkligen passar oss och som vi är supernöjda med.  Både jag och Wille är ganska kinkiga när det gäller ringar. Vi ville inte ha vilka som helst, vi ville ha några som verkligen tilltalade oss och våran kärlek till varanda.

Kirurgiskt ingrepp

Idag åkte jag till kirurgmottagningen för att få en diagnos samt behandling som bestod av ett ingrepp. Det var inte roligt må jag säga. Det var två läkare där inne, varav en var lärling, plus en sjuksköterska. De gjorde massa obehagliga undersökningar och efter att de ställt diagnosen sa de att de ska använda sig utav sprutor. Läkaren varnade mig för att det kommer göra otroligt ont och att jag måste bita ihop. Jag förberedde mig på det värsta. Jag fick elektroder på höften som skulle leda bort ström ur kroppen. Det satt en elsensor på sprutan som skulle göra ifrån sig ljud när hon är nära området som skulle behandlas. När det lät så sprutade hon samtidigt som elen fördes ur min kropp. Det var inte det behagligaste jag varit med om.
Jag fick två stick, och när hon sprutade så tyckte alla i rummet att jag var helt otrolig. De förklarade för mig att människor som gör denna behandling brukar skrika rakt ut av smärta, men jag sa inte ett pip. Då var jag bara tvungen att kläcka ur mig: "Jag födde barn utan bedövning!" Men tro mig... det gjorde ont! Men vad hjälper det att skrika egentligen?
Som jag tidigare skrev så har jag en rejäl förkylning också vilket inte alls underlättade situationen direkt. Men nu är det över och jag hoppas på det bästa. Att detta ingrepp hjälper mig och förlossningsskadan jag fick försvinner.

Sjukdom & kirurgen

Åh!!! Vad drygt... Jag har gått och blivit superförkyld. Det gillas inte! Varför nu när jag har så otroligt mycket plugg? Och dessutom ska jag till kirurgen idag. SUCK!
Igår började förkylningen bryta ut och då gick jag hem till mina föräldrar för att basta, ihopp om att förkylningen inte skulle bli så aggressiv. Wille hämtade mig och Evangeline på kvällen och vi åkte förbi Statoil, och vilken tur jag hade. Det fanns nämligen nässpray där, tack gode Gud, min natt var räddad! Jag slapp i alla fall kvävas av denna hemska nästäppa.

Som jag tidigare skrev så ska jag till kirurgen idag. Får se hur det ska gå?! Jag har längtat så länge efter att få komma dit, har väntat i över två år nu för att få komma på behandling. Nu när det ÄNTLIGEN är dags så blir jag jätteförkyld. Ni vet ju att man får ont i kroppen av förkylning och denna behandling kommer också göra ont eftersom det inkluderar en hel del obehagliga metoder, men jag får väl bita ihop. Håll tummarna för mig idag!

Nu tar jag mig ur den onda cirkeln!

Idag när jag hämtat Evangeline från dagis så bestämde jag mig för att gå en lite längre väg. Det slutade med att jag trotsa min yrsel (som jag fortfarande lider av) och tog en skogspromenad. Väl i skogen så låg det en stor björk mitt över stigen, men jag lyckades ta mig över den med vagn och allt... Så nu har jag bestämt mig! Jag ska inte låta dessa symtom ta över mitt liv, trots att jag stöter på hinder under livets väg så ska det inte få förändra mitt liv åt det negativa hållet. Jag är så glad över att jag tog den skogspromenaden. Jag har varit så isolerad i och med min yrsel och orkseslöshet. Men nu ska jag försöka leva som vanligt och bara trotsa mina symtom så gott det går.
Jag vet inte vart de kommer ifrån, men jag måste försöka leva ett normalt liv. Dessa stickningar i ansiktet och olika kroppsdelar har gjort mig både rädd och orolig, vilket tagit upp mycket av min tid, jag vågar inte utföra saker utifall det skulle vara något allvarligt. Allt har blivit en ond cirkel. Rädsla, oro och nedstämdhet har präglat min livsstil.
Dagens skogspromenad fick mig på ett bättre spår. Från och med nu är det positivitet och glädje som gäller. All rädsla och oro ska få rinna av...

Tända lite ljus och ha mys

Jag fick ett par jättefina (och väl använda) ljuslyktor av min syster i födelsedagspresent.
Som jag tidigare skrev så har de blivit väl använda. Jag älskar att tända ljus och ha lite myspys hemma om kvällarna, speciellt nu när det börjar bli kallare och mörkare tider utomhus.


Mina fina ljuslyktor.
Eller vad ska man kalla det?


Myspys i sovrummet.

22 års kalas

Den 14 augusti 2011 firade vi min 22 års dag. Det var en söndag, men jag fyllde egentligen på måndagen, men eftersom min familj kunde endast komma på söndagen så fick det bli då. Det var trevligt. Inget stort, inget märkvärdigt, men mysigt med lite nära och kära samlade. Vi grillade och sen blev det tårta till efterrätt. Vi hade inga inbjudningar utan de som ville fick komma. Jag fick jättefina presenter av alla!


Lite nära och kära som äter middag.


Jag med min tårta. Orkade inte blåsa ut 22 ljus så det fick bli 2 istället.
Dessutom hade jag ingen lust med att fylla tårtan med en massa ljus.
Evangeline hjälpte mig att blåsa ut ljusen.


Tårtan och jag lyckades matcha varandra på färgskalan.


Jag berättade för Evangeline att hon skulle hjälpa mig,
sen gjorde vi oss redo för att blåsa ut ljusen.


Blåbärstårta.


Mums, mums! Den var riktigt god.
Jag brukar göra mina egna tårtor, och sällan köpa.
Men den var faktiskt riktigt bra.


Jag och min sötplutt mös på balkongen på kvällskvisten när alla gått hem.


Mor & dotter.


Min prinsessa var så fin i sin klänning på mammas dag.


Jag var så glad över att min lilla flicka var med på kalaset och
ville gosa med mig. Hon är verkligen det bästa jag har.


Min älskade Evangeline.


Dags att peta på mamma.
Hon undrade vad det var för konstigt jag hade på ögonlocken.
Jag såg väl inte riktigt ut som jag brukar med den ögonskuggan.
Men hon gillar smink, för så fort jag sminkar mig så vill hon också ha på sig
samma sak som jag.


Världens bästa födelsedagspuss.
Bästa på hela dagen.


Kramkalas!


Fick jättefina rosor av Anna-Lena och Michael.


Min frisyr.


Efter allt kalasande så blev det en myskväll hemma tillsammans med min
fina lilla familj.


Blodgruppsserologi och Transfusionsmedicin

Sitter just nu och skriver om blodgruppsserologi och transfusionsmedicin. Väldigt intressant! Nu ska ni få läsa lite av vad jag just nu skriver om: 

"När en Rh-negativ gravid kvinna bär ett Rh-positivt foster, finns risk för att modern utvecklar antikroppar mot D, om en liten mängd blod från fostret skulle nå moderns blod vid ex. förlossningen. Denna Rh-immunisering kan förhindras om modern får en injektion av anti-D helst inom 48 timmar dock senast 72 timmar efter förlossningen."




Man lär sig nåt nytt och vettigt varje dag! Nu ska jag återgå till pluggandet...

"korvstoppning"

Hej bloggen!

Har egentligen massor att uppdatera, men har inte hunnit. När jag väl har tid så är jag så fruktansvärt trött. Skolan har startat igen och jag har massor att göra och som ska präntas in i skallen. Kallas även "korvstoppning", för det är precis så man känner sig emellanåt, som en proppad korv. All ny information bara väller över en, men jag måste säga att det är väldigt intressant. Denna kurs som jag går nu handlar mestadels om sjukdomar och hur de uppkommer. Samtidigt som det är mycket att göra så är det roligt, och det är ju tur. Så även om det är lite korvstoppning så blir man aldrig riktigt mätt eftersom man hela tiden vill matas med nya nyttiga kunskaper.
Har hållt på med lever- och pankreassjukdomar idag så nu har jag världens huvudvärk + att ögonen värker. Får nog gå och sova, sen får det bli nya tag imorgon.


Nu när man läser mycket får brillorna åka på så slipper ögonen bli så ansträngda.

RSS 2.0