Lite om min sjukdom

Varför? Varför? Varför? Varför? Varför? Varför? Varför? Varför? Varför? Varför? Varför? Varför?
 
Ibland tycker man att livet är bra orättvist, men när det gäller sjukdomar så ställer man sig alltid frågan "varför?"
Det är ett sånt onödigt lidande utan att bringa någon nytta. Varför skulle just jag drabbas av denna sjukdom?
Idag är jag ledsen för att jag för över tre årsedan fick en förlossningsskada som jag har beskymmer med än idag, och som gör livet komplicerat. Att sjukvården skapat mig ett vårdlidande som sedan blev ett livslidande är skamligt. Det är inte ens mitt fel att jag fått detta. Livet känns bra orättvist då. Jag antar att jag får kämpa vidare och inse att jag kommer få leva med detta resten av livet. Allt blir dock så jobbigt när livet måste anpassas efter en sjukdom.
Jag antar att jag äger min sjukdom och även om livet måste anpassas så får jag göra mitt bästa för att minimera lidandet, även om det är otroligt svårt ibland och man vill bara ha en helad kropp. Många gånger har jag varit så arg över att just jag drabbats som är ung och har hela livet framför mig. Hälsan är viktig och när någon del av kroppen faliderar så känner man sig trasig. En för många naturlig fiunktion som tas förgiven men som för mig kan vara smärtsam och otäck. Två år gick jag utan adekvat hjälp, men när jag äntligen fick rätt hjälp så har det varit bra men blivit värre i perioder. Jag måste lära mig hantera det bättre, att kunna ta smällen när den kommer och göra det bästa utav det istället för att bli ledsen och nedstämd. Men det har varit en lång smärtsam resa och det tar tid innan man vänjer sig och accepterar att man inte är frisk.

Grodis

 
Här var min käraste dotter sex månader gammal. Hon sov så sött i sin spjälsäng med sin grodis.
Grodis är det bästa hon har. Hon bråkar med den, hon kramas med den och hon totalt älskar den.
Enda sedan hon var liten har grodis varit favoriten och är det än idag. När hon är ledsen måste hon ha sin grodis och när hon ska sova. Grodis är med och tittar på film och äter mat. Grodis är med överallt.
En gång hamnade grodis i tvättmaskinen efter en magsjuka och ena ögat fick lite färg bortskrapat,
jag är så otrolig om det inträffar en dag då grodis måste begravas. Tänk så mycket en gosedjursgroda kan göra för en liten flicka. Grodan köpte vi redan när hon låg i magen och den låg i spjälsängen och väntade på Evangelines ankomst. Den första hon frågar efter när hon kommer hem från dagis är sin grodis.
Tack för att du gör min flicka så glad, tröstar henne, ger henne trygghet med sin gosighet och finns alltid där för henne lilla grodis. Du är världens bästa groda! När du gått och gömt dig så blir Evangeline helt förtvivlad, så snälla försvinn aldrig.

Eländes sjukor

Nu är allt bara elände. Jag har åkt på influensa och dessutom en fruktansvärt smärtande visdomstand. Ringde till tandläkaren idag i hopp om att de kunde ta emot mig. Har min tandläkare i Fagersta, privat, men Vallby här i Västerås var så snälla så de kunde ta emot mig ändå pga ett återbud. Dessutom går min dotter där så jag tröck lite på det hehe...

Kommer nog bli pineri på förmiddagen med en ond visdomstand och ett stycke influensa på det. Just lovely!

Jag kan varken gapa eller äta och det gör ont att svälja. Får se vad domen blir...

Söndag

Hej bloggen! Det var inte igår. Livet rullar på och jag är numera ute på praktik vid ätstörningsenheten där jag har hand om anorexia-patienter. Det har varit lärorikt och jag har bara en vecka kvar där sen är det dags för fyra veckor på akut ortoped och KUA. Det kommer bli en omställning.
Förövrigt så klarade jag psykiatri-tentan och fick VG på geriatrik-tentan, nu inväntar jag svar på pediatrik-tentan också. Den känns väldigt osäker pga orättvisa frågor, men det är åtminstone skönt att veta att jag klarade de andra två. Det är mycket plugg nu under praktiken också och nästa vecka är det seminarium. Jag borde verkligen sätta fart med skrivandet. Att vara på heltid praktik och prestera för att klara alla 21 lärandemål samtidigt som man har sjuttielva saker att läsa och skriva utöver praktiktiden är inte lätt. Man blir trött med mindre nuförtiden. Men om ca 4 månader är det examen och jag är färdig sjuksköterska. Bara vita ihop in i det sista nu.

Hoppas ni haft en bra helg. Puss & kram.

Bröllopsfoto

 
Min mor och far har varit här denna lördagskväll, och då ville min mor kika igenom lite bröllopsbilder som de kunde förstora. Vilken härlig känsla man får när man ser tillbaka på den dagen. Pirret i kroppen, lyckan och det perfekta vädret en dag i juli. Just a lovely day for a perfect couple.
 
 
 
Kyssen som förenade oss som man och hustru i Badelunda Kyrka, Västerås.
 
 
Första fotograferingsstoppet var vid Tibble alé och dess vackra sommaräng med vårat vrålåk Rolls Royce Silver Cloud. Som dessutom var utnämnd till världens finaste bil, och detta visste vi inte innan utan fick reda på det under bilfärden. Tänk så häftigt. Hur många bilar finns det inte i världen som är fina, men just denna fick priset och stämpeln; världens finaste bil. Det var en positiv överraskning, att det inte var vilken Rolls Royce som helst.
 
 
Sommaräng, dramatisk himmel och en kärlekskyss.
 
 
Vid Tibble alé vi vandra hand i hand på livets väg mot framtiden.
 
 
Nästa stopp för fotografering var Anundshög. Här står vi vid bron över en liten rinnande bäck och massor av härlig grönska.
 
 
Uppe på den största och högsta kullen vid Anundshög. Jag älskade verkligen min långa spanska slöja.
RSS 2.0