STÅ UPP

Evangeline har blivit så otroligt stabil nu. Hon kan stå länge och nästan helt själv.
Men jag vill inte att hon ska göra det så mycket, eftersom hon är så liten än och jag vill inte riskera att hon blir hjulbent. Bebisar i hennes ålder är ju så mjuka i benen än. Man ska inte skynda på dem med att gå eller stå själv. Utan man måste låta dem få utvecklas i sin egen takt. Vi brukar träna lite, men inte så mycket.
Så det inte blir så påfrestande för henne. Men jag måste säga att hon verkligen ttycker om att stå.
Sitta och ligga kan vara ganska tråkigt. Men när hon får stå upp då blir hon minsann jätteglad.
Hon skulle nog kunna stå helt själv utan att man håller i henne om hon får stödja sig mot något.
Men det vågar jag inte låta henne göra än.



Se så duktig min flicka är.
Mammas prinsessa.
Ibland måste man bara skratta åt hennes miner.
Så mycket glädje som hon ger mig, kan ingen annan lyckas med.


Mammas hjärta

BVC OCH FIKA

Idag var det dags för ett BVC-besök. 11:15 skulle vi vara där. Evangeline väger nu 7450 g och är 66 cm lång. Hon följer sin kurva så fint. Efter BVC-besöket åkte vi till Ica och handlade lite mat. Sen åkte jag med pappa till Hedkärra, eftersom Wille jobbar eftermiddag, då jag och Evangeline skulle på fika hemma hos Kristin. Alla frå föräldragruppen kom dock inte, men det var mycket trevligt att träffa de som kom. Otroligt gott fika fick vi också.
Massvis med snö har fallit idag och det fortsätter att snöa. Hur mycket snö som helst har vi här. Jippi! Jag älskar snö. Annars är det ingen riktig jul. Hoppas bara att snön finns kvar till julen. Nu börjar jag få lite julkänslor i alla fall. Men jag har inte riktigt uppfattat att det faktiskt är julafton nästa vecka. Börjar bli lite stressad. Måste hinna storstäda hela lägenheten, baka med mera. Men jag får försöka så gott jag kan och ta vara på den tiden jag har då min dotter inte drar åt sig all min uppmärksamhet.



Evangeline sitter och läser i sin bok.
Herr kvadrat heter han.

STOLT MAMMA

Igår kl.00:55 vände sig Evangeline från mage till rygg helt själv. Jag blev så glad och berömde henne massor. Jag blev så glad så jag nästan börja gråta. Jag är nog en ganska känslosam mamma.
Jag har väntat så länge på att hon ska vända sig. Jag har försökt allt. Men helt plötsligt när jag lät henne ligga där själv i sitt babygym, och jag låg bredvid på golvet för att sträcka ut ryggen, så hände det. Hon var 4 månader, 1 vecka och 2 dagar gammal.



Finns ingen annan som kan göra mig lika lycklig och glad som min kära dotter gör.
Hon är bäst, hon är vackrast, hon är min prinsessa.
Hon övervinner allt och alla i mitt hjärta.

BEBISTRÄFF

Idag var det dags att åka hem till Katarina. Hon hade nämligen bjudning hos sig för oss alla i föräldragruppen.
Jag började gå med vagnen, men det öste ned regn. Jag Hade regnskyddet på vagnen och ett paraply i handen. Men ändå blev jag blöt om fötterna. Och hela jag för den delen. Sen ringde Wille till mig, som var på väg hem från jobbet, och sa att han hämtar oss. Så han gjorde det sen skjutsa han oss hem till Katarina.
Det var jättetrevligt att få träffa alla och deras bebisar. Evangeline tyckte det var kul. Hon prata på med de andra bebisarna.
Man trodde aldrig att man skulle sitta och diskutera om bebisbajs, men jo så blev det. Intressant diskussion.
Ni som inte har barn tycker nog det låter lite knasigt. Men så är man som förälder, man duskuterar lite andra saker sinsemellan som man tycker är intressanta.

Men som sagt det var trevligt att komma ut ur huset och träffa lite människor. Dock blev Evangeline så otroligt trött. Det är så mycket nya intryck och så hög ljudnivå när bebisar börjar skrika. En del grät och skrek medan Evangie prata med dem. Jag undrar vad hon sa. Hon funderade och undrade nog vad de höll på med.

Jag har massvis att skriva om. Men just nu hinner jag inte, så jag får återkomma till bloggen sen när jag har tid. Det är så mycket som ska pyntas inför julen just nu. Och storstäda måste jag göra. Sen har jag ju en bebis som inte tillåter mig göra allt på en gång. Hon vill ju ha all min uppmärksamhet. Min lilla skönhet.




Min glada flicka<3
Det finns inget härligare än att få sitt barn att skratta.
Hennes skratt är guldvärt.

EVANGELINE 4 MÅNADER

Grattis till min söta Evangeline Alice som fyller 4 månader idag.
Min stora tjej. Nyss var jag ju på förlossningen, nu har det redan gått fyra månader sen hon föddes.
Det går ju bara för fort.

Älskar min underbara dotter. Utan henne kan jag inte leva, hon är mitt allt.
Finns ingen som jag älskar lika mycket som henne.
Kärleken är obeskrivligt stark.


BVC BESÖK

Idag var det dags för ett nytt BVC besök. Det var ca en månad sist.
Jag gissade på att Evangeline skulle gått upp till 6800 g och Wille till 6900 g.
Sist vägde hon ju lite över 6,5. Men gissa om vi blev förvånade?!
Evangeline vägde hela 7160 g. Stor flicka. Hon är inte ens 4 månader, hon blir det på fredag.

Jag frågade också om jag skulle börja ge henne gröt eller smakportioner, men det tyckte hon inte. Eftersom jag har så bra med mjölk. Dessutom blir det billigare. Jag skulle inte ha så bråttom med det. Det rekommenderas ju att man ska hel-amma tills barnen blir 6 månader, men kan man inte det så ska man givetvis ge smakportioner vid 4 månader. Gröt behövde jag heller inte ge eller börja med sen för det var tydligen mest bara för barn som inte gått upp riktigt som de ska, eller fått tillräckligt med näring.
Många börjar med gröt som första maten till barnen. Men jag skulle hellre direkt börja med mixad potatis eller morot fick jag som förslag.

BVC-sköterskan sa också att jag har ju rena rama grädden till mjölk. Hon tyckte det var helt otroligt. Det glädjer mig att jag kan ge det bästa till mitt barn och att man ser så bra resultat.

Evangeline är lika stor som en halvårs bebis nu. Hon ligger långt över "normal" kurvan. Men hon följer sin egen kurva så fint. Mamma är stolt över sin lilla stora flicka.

Bilbarnstolen som skulle räcka till halvåret är redan för liten, vi måste köpa en ny som är större.
"Påsen" som jag köpte, vinterytterplagg, skulle räcka tills hon var 9 månader sa hon i affären. Storlek 74. Men den är också på tok för liten.

Men det tyder ju bara på att Evangeline är frisk och mår bra när hon växer så där bra. Och det hoppas jag hon ska fortsätta med. Jag vill ju att hon ska må så bra som möjligt.



Se så stor min glada söta Evangeline är.
Men hon är ingen knubbis. Hon är lång och smal istället.
Pappa William var som en tjock stubbe när han var bebis,
jag var lång och smal så hon kanske har ärvt det ifrån mig då.

TID BOKAD

Idag ringde jag till kyrkan och bokade tid för dop.
Nu är det bara att börja planera. Vilket lär ta en hel del tid.
Hon ska ringa tillbaka till mig imorgon och säga vilken präst vi får.


Evangeline sover så sött i sin fina säng.

80-TALS BEBIS


Evangeline med mössan och tröjan som hennes farmor stickat.


Påklädd och klar för en promenad i vagnen.


Min vackra <3


Mammas prinsessa.


Evangeline <3
Termobrallor och stickat klär henne ;)

BITRING

Jag har köpt en bitring åt Evangeline. Gjorde det redan förra veckan eftersom vi misstänker att hennes tänder börjar komma.
Hon ska hela tiden stoppa sina händer i munnen och hon gnäller ibland väldigt mycket, fast hon varken är hungrig eller nåt annat. Hon tycker det är så skönt när man kliar hennes tandkött.

Köpte bitringen på apoteket. Den har varit jättebra och hon tycker om den. Den är lätt att hålla i också. Dessutom finns det ett snöre som man kan spänna fast ringen med. Väldigt bra köp tycker jag.
Fanns andra i vanliga mataffären med sterilt vatten i, men jag tycker de var lite läskiga. Så det fick bli den från apoteket och den blev perfekt. Jag koka den i 5 minuter innan användning.












PROSIT





BITRINGEN VAR EN SUCCÉ






HON TYCKER DET ÄR OTROLIGT ROLIGT NÄR MAN SÄTTER DEN
PÅ HENNES ANSIKTE.






VÄRLDENS BÄSTA BEBIS.
ENLIGT MIG.

BABYSITTER

Evangeline har fått en ny babysitter som hon älskar. Wille tyckte att vi skulle köpa med snobben motiv.
Kosta drygt 500 kr. Men det går att reglera hur man vill ha den. Sittande, liggande osv.
Det var ett bra köp. Köpte den på babyproffsen i Västerås.










Det finns en kudde till, men den har vi hängt bakom sittern eftersom
hon är för liten än så hon räcker inte enda upp till den.

VACCINATION

Den 27/10-09 blev Evangeline 3 månader gammal och då var det också dags för den första vaccinationen. Två sprutor. Det var nog det värsta man varit med om hittills.
Vi mätte och vägde henne först. 6515 g och 63,6 cm lång. Stor flicka. Hon hade nästan gått upp ett kg sen sist.
Sen fick Wille hålla i henne hårt och ena benet mellan hans ben så hon inte skulle rycka.
Jag fick se på henne hela tiden och försöka muntra upp henne med en skallra.
Jag såg i hennes ögon, hon var så glad och funderade på allt i omgivningen.
Sen när sprutan höggs in i höger ben så såg jag hur hennes ögon blev stora och hon blev helt panikslagen.
Hon började gråta och skrika direkt efter. Stackarn. Jag fick tårar i ögonen och visste inte vad jag skulle ta mig till. Ännu värre var det för Wille som var tvungen att hålla fast henne.
Hon grät så det kom tårar. Så har hon aldrig gjort förut. Inte ens när hon är hungrig eller trött.
Det verkligen rann tårar och hon grät. Det var så hemskt, så hemskt.
Man kände sig så hjälplös.
Efter en stund när hon lugnat ner sig var det dags för nästa spruta. Då sa BVC-sköterskan att denna spruta var ännu värre än den första. Värre än att ta stelkrampssprutan, värre än getingstick.
Hon högg in den i vänster ben och då börja Evangeline att gallskrika. Jag försökte muntra upp henne men det gick inte. Det rann några tårar från min kind som jag snabbt torka bort. Jag ville inte visa att jag också var ledsen för min dotter. Jag var tvungen att hålla mig stark.
Jag försökte ge henne bröstet, hon tog det, men hon grät samtidigt och tårarna rann ner för hennes kinder.
Jag har nog aldrig känt mig så hjälplös som då. Det är en förälders mardröm att få se sitt barn ha så ont.
Wille sa att vi måste snabbt därifrån. För han orkade inte stanna kvar där för då skulle han slå ihjäl sköterskan. Haha eller ja... så sa han i alla fall. Men han menade ju inte det. Han var bara så otroligt arg på att hon gjort illa vår lilla flicka. Men jag försökte förklara för honom att hon gör bara sitt jobb, och att vi får tänka på att det är för en god sak så att vår dotter ska få skydd.

Hela dagen var hemsk. Evangeline mådde dåligt hela dagen och natten. Hon skrek och grät och gnällde. Tillslut fick vi lov att ta tempern på henne och det tyckte hon inte om.
Vi satte vaselin på termometern och sen stoppa Wille in den i rumpan på henne. Stackarn.
Jag fick stå och hålla i henne så hon inte skulle röra sig. Hon börja skrika och gråta. Jag såg på hennes ögon att det gjorde ont. Sen blev det nåt fel så Wille fick göra om det. Igen.
Hon skrek och grät ytterligare. Hon hade 38,1 i feber. Så jag ringde till sjukvårdsrådgivningen och fråga ifall jag skulle ge henne alvedon, och de tyckte de. Dags att stoppa in en supp i rumpan på henne. Då var det droppen för henne hon hade det så jobbigt. Det gjorde säkert så ont på henne.
Jag bröt ihop då. Jag orkade inte se min dotter ha ont mer. Jag började störtgrina. Sabina var hemma hos oss så hon fick ta hand om mig och krama om mig medan Wille tog hand om lilla Evangie.
Usch vilken jobbig dag vi hade det. Jag var helt kaputt.
Men sent på natten så somna hon och sov ganska bra. Men jag kunde knappt sova för jag var uppe och titta till henne lite då och då så att allt var ok. Dagen efter mådde hon relativt bra och hon skrattade och var på bra humör.




FIKA OCH BEBISAR

I torsdags bjöd Josefin hem oss alla mammor och bebisar från föräldragruppen på fika.
Det var riktigt trevligt att få träffa alla och prata lite om allt. Mest blev det prat om förlossningar, bebisarna och om hur livet som mammor blivit. Riktigt kul att få prata med några som är i samma situation. Man förstår varandra på ett helt annat sätt. Det var nog roligt för Evangeline också som fick träffa så många bebisar.
Det var Evangelines första fest.


Föräldragruppen Linnéa.
Ser ni att Evangeline gäspar? HAHA!
Hon är då störtskön.



Bebisar



Evangeline och Oscar

SAGOR

Jag har läst minst en saga för Evangeline nu varje kväll/natt. Hon älskar det. Hon ligger och lyssnar på mig och ibland så pratar också hon. Hon ser och studerar bilderna som finns i boken.
Den första sagoboken heter den. Jag vann den när jag var liten då jag var bäst i en teckningstävling i hela Västmanland. Min teckning finns nu bevarad vid arkivet i Västerås.
Boken innehåller närmare 160 sidor, och jag har redan läst över halva på bara några dagar.
Det är så roligt att läsa för henne, speciellt när hon själv tycker så mycket om det.
De bästa sagorna finns samlade i en bok. Mamma läste den för mig, och nu läser jag den för henne.
Det känns så underbart att få göra en sån sak. Något man alltid på något sätt drömt om.
Mamma sa att när jag får barn ska jag läsa just denna bok, bland många andra utav mina böcker, för mina barn. Och så blev det. Känns som  att det inte alls var så lång tid mamma sa så till mig.
Men jag är lyckligare än någonsin att få läsa sagor för min lilla dotter. För jag vet hur härligt det var när mamma lade sig ned bredvid mig i sängen och läste, då jag fick se på alla bilder och bara drömma mig bort i sagornas värld.


God natt och sov gott min lilla Toker.

KINABUFFÉ

Den 9 oktober 2009 bestämde jag, Wille och pappa oss för att gå på kinarestaurangen och äta buffé. Lilla Evangeline fick naturligtvis följa med. Jag duscha på morgonen och sminkade mig. Det var längesen man hade citykamoflage nu (som Wille kallar smink för).
Vid 13:00 åkte vi till stan med bilen. När vi satte oss och skulle äta så klädde Wille av Evangeline, så hon slapp ha massa varma kläder på sig inomhus. Då försökte hon själv ta sig upp därifrån. Hon lyfter huvudet rakt framåt allt vad hon orkar. Hon har en riktig tjurnacke.
Sen tog Wille upp henne och då hände dagens mest underbaraste ögonblick. Evangeline börja skratta jättemycket när hon såg på mig och pappa när hon satt i Willes knä. Hon skratta riktigt ordentligt med ljud. Hon rent ut sagt as garva. Hon hade extremt roligt åt någonting. Hon höll på så en liten stund. Jag börja skratta så mycket så det kom tårar. Helt underbart. Jag har aldrig sett henne skratta så mycket. Och hon skratta högt också. Det lät så gulligt. Det går inte riktigt att förklara hur härligt det var, men vi som var där vet.
Det var synd att jag inte filma det ögonblicket. Jag kommer aldrig att glömma det. Det var ett utav mina moments här i livet. På min mors födelsedag och allt. Evangeline gillar nog verkligen kinarestaurangen. Men vad det var som var så otroligt roligt vet bara hon.


Min glada dotter. Vilken tur jag hade som fick en sån otroligt snäll
och glad dotter. Men nångång måste man ju ha tur här i livet också.
Vilket har varit ganska snålt för min del. Jag har alltid blivit kallad för
"olycksfågel". Men Jag hade en enorm tur som fick en underbar dotter.



Puss på dig min käreste.


Mammas älskling


A happy moment
RSS 2.0