BABY-EVANGELINE

Igår åkte min lilla familj med mina föräldrar till Västerås. Vi tog en söndagstur. Kolla runt på lite områden och sen gick vi in till stan och åt sallad på Vivaldi. Som tur var så är det inte så mycket folk på stan på en söndag.
Gillar inte stora folkmassor nu nät vi har Baby-Evangeline med oss.
Hon fick i alla fall ligga i sin sköna vagn där hon sov så sött hela tiden.

När vi kom hem sen så hade min syster bjudning hemma hos sig. Hon hade inflyttningsfest eftersom de flyttat ifrån huset till en lägenhet.
Där blev det en god korvgryta med ris och till efterrätt blev det hemlagad jordgubbspaj med vaniljsås. Riktigt smarrigt!

När jag precis hunnit äta upp maten ringer William.

"Gav du Evangeline mat innan du gick? För hon ligger här och skriker hela tiden."

Jag hade gett henne mat innan jag gick. Massor med mat. Jag hade bara hunnit vara hos min syster i knappt en halvtimme så ringde han. Hon hade börjat gnälla så fort jag hade gått hemifrån. Hon sakna sin mamma.
Det är så gulligt. Ganska lustigt att hon faktiskt känner av att mamma inte är hemma. Så fort jag inte är i närheten så blir hon jätteledsen. Stackars William. Det kan inte vara lätt att vara i den sitsen.
Men det är ju så, hon är väldigt beroende av mamma just nu.

När jag kom hem sedan så hade Wille försökt med allt. Men ingenting gjorde henne glad.
Han hade lagt henne i sin säng och där låg hon och småpep.
När jag sedan kom fram till sängen och hon fick höra min röst, så börja hon gråta och hängde läpp.
Det såg så otroligt gulligt ut. Stackarn hon blev så glad av att äntligen få höra sin mamma. Hon brukar börja gråta när hon hör min röst för hon vet att jag har brösten och maten.

Jag tog henne upp i famnen och hon blev så nöjd. Sen gav jag henne bröstet och hon blev tröstad på en gång.
Senare när Wille höll i henne och jag stod bredvid så var hon nöjd. Men sen när jag skulle ta vatten så såg hon mig inte längre, även om jag bara stod knappt två meter ifrån, och då börja hon gråta. Så jag fick ställa mig på samma plats igen snabbt så hon kunde se mig.

Min älskade lilla plutt. Hon är så underbar. Känns så härligt att ha någon som verkligen tycker om en och man känner sig så speciell och värdefull. Det är en känsla som är så speciell. Att vara mamma går inte att jämföra med något annat.

Jag skulle aldrig byta bort att vara mamma mot pappa. Visst papporna har det mycket lättare, men att vara mamma är ändå väldigt härligt. Att få föda sitt eget barn och sedan kunna amma barnet, ja vad ska jag säga? Jo... finns inget bättre än att vara mamma. Så är det faktiskt!
Det är något speciellt och nästan magiskt över att kunna vara mamma. En känsla som jag inte kan förklara utan man måste uppleva den själv.



Min glada älskade baby-girl Evangeline


Så här glad blir hon av att se mamma



Världens bästa bebis. Jag älskar henne mest av allt i hela världen.
Kärleken är obeskrivligt stark. Varje gång jag ser på henne så känner jag
bara kärlek, kärlek och kärlek. Har aldrig känt så mycket kärlek i hela mitt liv.


Kommentarer
Anonym

så jäkla söt!!!:-D

2009-09-21 @ 23:27:39
Elin svarar

tack :)

hon är så underbar!

2009-09-21 @ 23:49:48
URL: http://elinalice.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0