1 års kontroll

Igår åkte vi till Fagersta för att Evangeline skulle på 1 års kontroll vid BVC. Det var sista gången vi gick i Fagersta för nu ska vi byta till Västerås. Kontrollen gick jättebra, allt var precis som det skulle och hon följde sin kurva jättefint. Men hon var mycket längre än medel. Jag har en lång flicka.

Vikt: 10 280 g
Längd: 78,6 cm
Huvudomfång: 46,1 cm

Evangeline skulle nu också få två vaccinationer, samma som hon fått två gånger tidigare. Hexa heter den ena sprutan. Doktorn undersökte henne först och tyckte allt var som det skulle. Dock hade hon enormt starka ben tyckte han. Hon streta emot så förfärligt. Hon ville verkligen inte att en främling skulle komma och röra fram och tillbaka på hennes ben. När han tog av henne blöjan och skulle känna på ljumsken så började hon gråta, det var inte roligt. Då kom sköterskan och gav henne ena sprutan i höger ben. Evangeline grät så tårarna bara spruta. Usch det var hemsk för mig att bara stå där och se på. Wille höll i henne. Hur jag än försökte leka och vara glad så hjälpte det inte. Hon bara skrek:"Mamma".
Evangeline bara grät och grät, och när hon fick se att det skulle komma en till spruta, fast denna gång i vänster ben, så blev ju saken inte bättre. Hon grät ännu mera. Åh stackarn, det gjorde så ont i mig.
Hon grät så hon knappt fick luft. Hela hon skaka ju. Hon var så ledsen. Doktorn tänkte inte släppa mig därifrån då han börja prata med mig. Han tyckte det var så kul att jag valt att studera till sjuksköterska och att det är en enormt bra val jag gjort, samt att det är ett bra jobb.
Han berättade att i år så var det väldigt svårt att komma in på sjuksköterskeutbildningen på Mälardalens högskola. Det hade jag ingen aning om, men han sa att det var den svåraste utbildningen att komma in på just där i år. Då blev jag nöjd och glad, eftersom jag kom in. Nästa barn kom in som stod på tur och han pratade fortfarande med mig. Var jag så intressant? Tydligen! Det var jätteroligt att han ändå intresserade sig för min livssituation. Till slut så sa vi hej då och både läkaren samt sköterskan önskade mig lycka till.

Efter BVC besöket så åkte vi runt lite i lilla Fagersta och Evangeline fick välling som belöning och då det lindrar smärtan lite när de får något gott. Efter att vi tagit en biltur så åkte vi hem till min mor där Evangeline fick leka lite. Jag och Wille gick sedan ned till Fagersta-Hallen där jag skulle möta en kille som jag intervjuat och skulle nu fotografera honom. Håller nämligen på med ett reportage till tidningen. När vi åkte från Fag Town = Fagersta så åkte vi direkt till pappa som höll på att fixa i krumeluren. Mamma kunde inte vara där då hennes semester är slut. Pappa hade tänt ljus och dukat fram kvällsfika, det var mysigt. Evangeline fick en mjukishund, hon älskar hundar, i present. Den heter numera Follma. Dock blev Evangeline jättesjuk nu. Klockan var runt 10-11 på kvällen. Hon grät och skrek "mamma" hela tiden. Hon var kokhet och hon grät konstant och sa "aj aj". Vi fick åka hem och ge henne alvedon. Min stackars lilla flicka. Hon hade det inte lätt denna dag.




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0