Snyftgråt



Jag måste bara berätta att här om dagen, på morgonen, så vaknade vi till ett snyftgråtande.
Då var det Evangeline som låg och snyftgrät i sin säng för att det inte fanns någon välling kvar i flaskan.
Det var så synd om henne. Åh min lilla plutt. Hon försökte suga på flaskan men ingenting kom ut ur den.
Wille tog upp henne och lade henne bredvid mig så jag fick pussa på henne och ge henne lite tröst.
Så otroligt gulligt när man hörde henne snyfta med ändå så sorgligt på något vis.
Min älskade lilla Evangeline. Mitt hjärta sprack nästan när jag fick höra hennes snyftgråt,
man kände sig så hjälplös när hon låg där alldeles själv och snyfta. Men hon var inte helt vaken,
utan hon sov fortfarande.

 



Kommentarer
Helenas Hem -Om livet på landet

Vilken liten sötpluttis! :)

2010-08-29 @ 21:20:27
URL: http://blogg.helenashem.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0