LITE AV ALLT OCH EN DUKTIG BEBIS

Idag har jag varit ute på en promenad, det var jag igår också. Första promenaderna på länge med Evangeline. Har inte vågat gått ut nu när det varit mer än 20 minusgrader.
Men det var jobbigt. Märks att man inte motionerat på ett tag. Gick till stan och tillbaka.
Sabina kom förbi igår också och prata lite. Det var roligt att få besök.
Nu är min dator så gott som tillbaka. Men inga bilder än har jag. Måste fixa lite till. Men internet är tillbaka till sitt gamla jag. Skönt. Wille har jobbat med datorn i en vecka. Jag förstår inte hur duktig den karln kan vara på datorer och elektronikprylar.

Nästa vecka ska vi till banken och till Lindgården. Planera lite dop och titta på lokal.

Jag är lite orolig också förstår ni.
Jag är orolig för högskolan nu. Inte för mina betyg för jag kommer in på nästan vad jag vill. De är topp. Men jag är rädd för att göra fel så att jag missar antagningen eller skickar in till fel adress, eller att det inte kommer fram.

Det är så mycket som snurrar runt i mitt huvud just nu. Fast Evangeline kommer i första hand. Hon har börjat känna på Willes hår och därefter känna på sitt eget. Hon är så gullig.
Hon pratar mycket också. Ibland kommer det fram en hel del ord.
Mamma och hej kan hon ju redan och förstår dess innebörd. Men det har också kommit fram kakka, jaha och dadda. Har nog kommit fram några till ord också. Hon pratar mycket.
Hon visar ilska också. Hon spänner armarna, visar knytnävarna och spänner ansiktet samt gör en arg min. Det ser så otroligt roligt ut. Man kan inte låta bli att skratta.

Hon har blivit riktigt mysig. Hon tycker om att kramas och pussas. Jo då, hon kan minsann pussa.
När jag kom hem en dag så hade hon saknat mig, jag var ute och lämnade dopkort, då sträckte hon sig mot mig och gav mig en puss genom att ha öppen mun mot min kind. En riktig dregelpuss.
Men hon är så otrolig mysig. Min prinsessa.
Hon tycker om att känna på ansiktet också och stoppa min näsa samt haka i munnen. Fast det tycker jag är lite snuskigt. Men man blir ju så full i skratt.

Hon leker med sina leksaker och pratar. Hon kan också sitta själv. 5 månader gammal och kan sitta själv. Hon är helt otrolig. Jag är en sån fruktansvärt stolt mamma!


Kommentarer
Jenny med Mandy och Tilde.

Visst pladdrar ungar i den ålder! Oj, Mandy var en riktig snackpåse medan Tilde är helt tyst. Hon pruttar lite med munnen bara men hon är ju väldigt tidig motoriskt istället. Nu kryper hon fort och läkaren tyckte att hon var otroligt stadig som ställde sig själv på fötterna mot en stol. Visst är det hemskt med vaccinationer men det är ju för en god sak. Vi ska ju varar glada över att vi bor i ett välbärgat land som kan erbjuda sånt :)

2010-01-14 @ 22:33:18
URL: http://nynne.bilddagboken.se
Elin svarar till Nynne

Hehe ja så det kan vara. Ja jag har märkt det att Tilde är enormt stabil och framåt. Hon lär sig snabbt. Det kan ju vara så grymt olika med hur man utvecklas. Men alla blir vi ju människor i slutenden. Hehe... Ja absolut. Det är hur bra som helst. Man ska vara glad för det. Fast det är ju så jobbigt att se dem lida. Det borde finnas tabletter eller nåt istället för sprutor, då vore det lite lättare. Hoppas allt är bra med er. :)

2010-01-14 @ 22:56:40
URL: http://elinalice.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0