Att plugga till ssk

Fick en kommentar här på bloggen då en person undrar hur det är att plugga till sjuksköterska. Ifall det är svårt och vad som skiljer sig från gymnasiet.

Jag måste börja med att säga att högskolan är verkligen speciell, det är inte alls som att plugga på gymnasiet. Högskolan känns så seriös samtidigt som det är så otroligt roligt att lära sig, man har en helt annan inställning, i alla fall så har jag det. Sjuksköterskeprogrammet, utifrån MDH, är suveränt! Jag trivs jättebra. Man får lära sig så otroligt mycket, och väldigt intressanta saker. Skolan är uppbyggd på ett helt annat sätt gentemot gymnasiet och man läser bara en kurs åt gången, om man inte väljer till fler kurser paralellt.
Vilket jag tycker är skönt, för då fokuserar man bara på att lära sig en kurs åt gången vilket leder till att man lär sig mer, enligt mitt tycke. Att vara akademiker är speciellt och det är roligt att få vara med om det.
Alla borde bli sjuksköterskor, hehe... eller nej... då skulle jag inte få jobb ;)
Nej men... seriöst, det jag menar är att det är en så otroligt inspirerande utbildning. Ändå är jag bara inne på min första termin, men jag tycker verkligen att utbildningen ger så mycket och jag har utvecklats jättemycket.
Tyvärr så är det ju inte så lätt alla gånger. Det är mycket plugg, och det är mycket som ska läras på kort tid. Så det gäller att man planerar sin studietid väl. Det är ju trots allt 40 timmars plugg i veckan, men man är inte alla dagar i skolan. Föreläsningar är frivilliga men de flesta seminarium är obligatoriska. Vi arbetar mycket i grupp så då kommer man överrens med gruppen när man ska träffas och plugga.
Litteraturen är heller inte alltid så lätt att förstå. Det är ju akademiskt och väldigt många ord man kanske aldrig stött på, men man lär sig snabbt och så småningom kommer man in i det akademiska språket. En del av litteraturen är på engelska, och fackengelska är heller inte det roligaste.
Man får utföra tentor eller grupparbeten, i början är det ganska svårt innan man lär sig skriva akademiskt och använda alla referenser rätt, men det lär man sig med tiden. Det beror på hur man är som person och hur pass lätt man har att anpassa och lära sig. För mig har det gått väldigt bra hittills i alla fall. Men som sagt det skiftar från person till person. Att börja på högskolan var nog ett av de klokaste och bästa stegen jag gjort i livet. Och att jag började studera till sjuksköterska är något som jag aldrig någonsin trodde jag skulle göra, men jag ångrar inte en sekund att jag tog det steget! Det är roligt och lärorikt, och att arbeta som sjuksköterska är enormt varierande och det finns så många olika vägar inom yrket och vidareutbildningar som man kan ta för sig. Att hjälpa människor som är i behov av detta, måste ju vara det bästa man kan göra som medmänniska.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0