En stor sten som släppte från axlarna...

Hej kära bloggen!
 
Har precis avslutat ett låååångt samtal med Natalia. Vi bestämde oss för att gå upp med examensarbetet vid nästa opponerings tillfälle istället. Jag fick reda på av en annan klasskamrat att examinatorn ändrat datum för inlämning. Nämligen tisdag kl. 08:00 istället för onsdag. Detta fick inte vi reda på. Alla andra fick reda på det via sina handledare, men våran handledare är forskare och sitter i Florida just nu och driver forskningsprojekt där.
MDH glömde nog informera henne och då blev vi tyvärr lidande. Jag har kämpat och suttit uppe nätter, jobbat på vardag som helg. Nu får det räcka. Istället för att slänga ihop allt i sista sekund så bestämde vi oss för att gå upp om ca en månad istället. Då kan vi presentera ett bra välgenomfört examensarbete som är värt att argumentera för. En annan fördel är att vi kan se klasskamraternas opponeringar och få tips och idéer därifrån.
Känns som en stooooor sten släppt från mina axlar. Nu kan jag ta allting med ro och slippa en massa stress, stress, stress... Jag vill ju liksom hinna vara världens bästa mamma också till världens finaste dotter.
Det är bara att inse att vi helt enkelt har ett väldigt stort projekt som tar liiiiite mera tid än vad det gör för alla andra som gör "vanliga" C-uppsatser. Då slipper jag sitta uppe hela natten inatt, kan bara slappna av och vila utan att hjärnan går på högvarv.
 
God natt på er!
 
 
 
 
 
Tänkar'n med en hjärna som gått på högvarv alltför länge. Pluggeriet har nästan ätit upp mig levande de senaste dagarna. Skrivit 9 sidor resultatdiskussion på 3-4 dagar. Nu är det dags att plugga som vanligt folk och inte för överambitiöst.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0