Skurit mig illa i vänster lillfinger

I lördags skar jag mig illa i mitt lillfinger. Skulle tillaga blomkåls- och morotssoppa och skar rakt genom blomkålen och på andra sidan var mitt lillfinger. Kniven hade varit slö så typiskt nog hade Wille slipat just den kniven dagen innan. Jag tog i extra hårt eftersom jag trodde den var slö fortfarande, vilket den inte var. Det gjorde fruktansvärt ont och jag sprang in på toaletten för att skölja bort det rinnande blodet. Vågade knappt titta på såret eftersom det sved hemskt när jag tvättade i vattnet.
Jag visste att jag måste lägga första förband på mig själv eftersom det var ganska illa. Dock kändes det som en omöjlighet att ta sig från handfatet till toalettpappret. Blodet bara forsa och jag fick inte stopp. Men jag tog chansen och sprang till toalettpappret, vilket var väldigt nära men ändå så långt bort i denna situation. Jag vevade in fingret i pappret, tröck och hade högläge. Satte mig på stolen i köket och tänkte svimma. Jag insåg att det är omöjligt att lägga första förband eftersom jag inte ens fick stopp på blodet och kunde inte släppa fingret från sitt läge.
Jag lyckades ringa till Wille och han kom åkandes direkt från jobbet i Fagersta. Tog ca en timme innan han var hemma och det var så lång tid det tog att stoppa blodet. Medan jag väntade ringde jag 1177 för att rådfråga om jag behöver stelkrampsspruta eftersom jag är gravid. Fick läkartid på Oxbacken, akut primärvård, kvart över fem på eftermiddagen. Jag bröt ihop en vända också. Först tappade jag känslan i fingret sedan började det dunka och svida. Det gjorde så hemskt ont så jag kunde inte hålla tårarna tillbaka. Evangeline tog papper och torkade mina tårar som föll och smekte mig på ryggen samt omfamnade mig. Hon sa att jag inte skulle vara ledsen. Sedan hämtade hon ett plåster åt mig, men det slutade med att hon fick sätta den på sig själv eftersom plåster inte hjälpte på mig. Men jag tackade henne och hon var så glad som kunde hjälpa till.
Wille kom hem och hjälpte mig. Han spolade med natriumklorid och gjorde en såromläggning. Jag klarade inte av att tvätta eller lägga om själv pga smärtan. Halva fingerspetsen var skadad och köttbitar borta från sidorna om såret. Det kändes som knivspetsen gått rakt genom fingret. Läkaren bedömde att jag inte behövde någon ny stelkrampsspruta. Man måste väga nytta med risk när man är gravid. Hon ansåg att det var tur att jag inte skurit kött och att det var min egen kniv i mitt eget kök. En distriktsköterska kom in och skulle tvätta samt lägga om. Hon tvättade med natriumklorid och därefter sprit rakt in i såret. Det sved nåt så fruktansvärt, fick titta bort. Trodde jag skulle svimma. Under natten sov jag inte mycket. Det dunkande och värkte i fingret. Gick upp klockan fem på morgonen och kikade på Johan Falk samt drack varm choklad.




Det var tur i oturen att det blev en liten flik kvar för då kan kroppen självläka såret.



Willes såromläggning.




Distriktsköterskans såromläggning.




Min såromläggning som jag gjorde igår.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0