Weekend semester med familjen

I fredags (14/6-13) åkte vi iväg på en liten mini-semester. Vi styrde kosan mot Gävle med målet att tillbringa hela lördagen vid Furuvik och kika på alla djuren. Det var en bilresa på ca 2 timmar innan vi anlände till hotellet vi skulle bo på från fredag till söndag. Det blev lite hysteriskt på morgonkvisten dock, som det brukar kunna bli när man ska iväg på resa. Men vi fick med oss allt viktigt och ditresan gick bra. Kvart i två på eftermiddagen checkade vi in på vårat familjerum vid Scandic Väst i Gävle. Evangeline hade tjatat om att få bada i poolen heeeela dagen och dagens plan blev därför att ta det lugnt och bada i poolen. Vi vilade en stund inne på rummet och sedan bytte vi alla tre om för att besöka inomhuspoolen på hotellet.
Både jag och ville kom i vattnet men det gjorde inte Evangeline. Hon var livrädd för vågorna och de svarta ränderna på bottnet som var själva fogen i klinkersen. Vi försökte med allt men hon fick panik och bara skrek som en tok. I början var hon i vattnet en kort stund men satt fastklistrad på Wille och nästan mosade honom bak i nacken för hon höll i så hårt. Vi pratade med henne men hon totalvägrade och var jätterädd för vattnet. Hon ville heller inte bada i blått vatten utan i vitt vatten. Hon fick för sig att de svarta räderna på bottnet skulle kittla henne under fötterna, vi förklarade att hon inte når ner till botten utan får bada i pappas famn, men det hjälpte inte.
Hon hade puffarna runt armen och simglasögonen med, hon som tjatat hela bilfärden om att få bada. Stackars lilla... Jag och Wille badade en stund och Evangeline lekte genom att kasta sina rosa armpuffar och gröna simglasögon till oss i vattnet som vi fick simma och hämta.
Det var så skönt att vara i vattnet, simma lite och flyta. När jag gick ur vattnet kände jag hur enormt tung jag blev och hade svårt att sträcka på mig ordentligt eftersom men bebismagen är jag bara framtung.Man kände sig verkligen lätt i vattnet, där kunde man ligga och flyta på rygg och simma bröstsim.
Jag och Evangeline fick en varsin dusch och precis när vi börjat duscha hörde vi hur poolen invaderades afv andra barn. Vilken tur vi hade som alldeles innan fått ha poolen för oss själva, och duscharna med för den delen.
Efter badet gick vi tillbaka till hotellrummet och inväntade middagsserveringen i hotellrestaurangen.
När vi kom ned till restaurangen valde vi ett borde vid de stora fönstren. Inget vidare väder dock, det började regna.
Evangeline åt barnbuffé och vi andra åt varsin hamburgare med pommes. Men det var inte så gott. De glömde dessutom säga till oss att vi fick hämta sallad så vi missade det. Evangeline tyckte i alla fall att barnbuffén var bra och hon åt köttbullar med pommes och sallad. Hon fick välja vad hon ville ha ur buffén själv.
Klockan var runt 19-tiden när vi åt middag och då hade de inte fått upp skylten ännu för kvällens husmanskost, det var nämligen lax och då hade jag mycket hellre ätit det. De hade inte så mycket ur menyn att välja på och det var dyrt. Senare under kvällen vid ca 21-tiden hade skylten kommit upp, varpå jag ifrågaställde om man verkligen äter middag så sent!?
Efter middagen gick vi till vårat hotellrum och vilade en stund, sedan bestämde vi oss för att åka ut med bilen en sväng för att se hur vägen till Furuvik såg ut samt åka en sväng inne i stan. Dock hände en otrevlig sak.
Evangeline sprang i hotellkorridoren och fram till hissen, som barn brukar göra, MEN hon tröck på hissknappen och gick in i hissen vilket vi aldrig trodde hon skulle göra. Vi skrek i korridoren att hon INTE fick gå in i hissen.
Dörrarna gick fast och hissen åkte iväg med Evangeline helt ensam i den.
Vi hörde hur hon skrek av panik "MAMMA, PAPPA!" och vi sprang fram och tröck som tokar på hissknapparna. Vi hörde hur hon bara skrek av skräck och grät där inne. Jag drabbades av panik. Jag täkte: "Tänk om hon blir ikläm i hissen?" Efter ett tag hittade jag en välgömd dörr som det stod "trappor" på. Jag öppnade och där fanns branta spiralbrandtrappor. Wille sprang ned för dem och som tur var så hade hon bara åkt ned en våning där två män stod och höll upp hissdörrarna men en gråtandes Evangeline. När jag kom ned för trapporna så såg jag hur Wille höll Evangeline i sin famn och hon bara grät och försökte få luft. Hon hade troligtvis också blivit helt panikslagen. Jag har själv fobi för trånga utrymmen så jag kan tänka mig hur hon kände sig.
Efter incidenten pratade vi om det och förklarade för henne att hon aldrig någonsin får gå in i en hiss själv igen för det kan hända otäcka saker. Hon förklarade för mig att hon trodde att hissdörrarna inte skulle stängas, och det är ju inte så lätt att veta. Vi hoppas att hon lärde sig något utav upplevelsen och att det inte ska hända igen. Därefter somnade hon i bilen, hon var helt slut. Stackars älsklingen min. Jag tyckte så synd om henne. Hon hade ingen bra dag alls. Vi skulle köpa en shake till henne på MAX men det gick inte att väcka henne, hon var så trött. Vi lät henne sova vidare men jag och Wille tog en varsin Lyx-shake till efterrätt.
Efter bilfärden åkte vi tillbaka till hotellet för att kika på film och vila inför morgondagens äventyr. Evangeline vaknade till och ville inte sova i sin säng utan ville sova bredvid mig i dubbelsängen. Då fick det bli så och Wille fick lägga sig i hennes säng. Dock var det som en bastu där inne och jag hade svårt att sova. Studenterna härjade på och åkte runt på flak utanför. De åkte förmodligen så sent pga att det regnat under dagen. Jag somnade tillsist efter att filmen "Poseidon" var slut och fick några timmars sömn. Men jag vände och vred på mig hela natten. Inte lätt att hitta en skön gravidsovställning när det dessutom är varmt som en bastu i rummet. Men vad gjorde det när vi fick vara tillsammans och ha det mysigt.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0